Byggande

Energi, miljö och fastigheter

Energywatch och smart grids (vilken svenska!)
Den 3 juli lärde jag mig hur ett intelligent elnät skapas för en medveten kund. Det var med hjälp av något som hette Energywatch, där inkopplad effekt kan ses. Timvis avläsning (snart lag) och timvis avräkning. Appar med prisuppgifter. Förr skulle vi ha två hål i väggen och vara bekväma kunder, nu ska vi vara aktiva, tvätta på natten och hålla efter effekttoppar. När vi inom en snar framtid kan köpa solceller hos IKEA och Clas Ohlson för att lägga på taket, så behöver elbolagen ha ett bra sätt så att vi kan koppla in även elleverans. På Gotland har Vattenfall och Gotlands el ett forskningsprogram om intelligenta elnät. Förhoppningsvis ska det bli lika lyckosamt som när likströmskabel drogs mellan fastlandet och Gotland på 50-talet. Teknikkunnandet ledde bla till den kabeltillverkning som idag finns i Karlskrona.

Miljömålen – inomhusmiljön och energin diskuterades hos Svensk ventilation
Inomhusmiljöns betydelse för hälsan är lika självklar som vattnets betydelse för sjöfarten. Mari-Louise Luther på Astma-allergiföreningen berättade med stöd av Boverkets Betsi-resultat hur illa det står till: ca 36 % fuktskadade småhus i Sverige, endast 60% av skolor, förskolor och flerbostadshus har genomfört funktionskontroll av ventilation utan svårare anmärkningar. Åtgärder för att minska energianvändning, såsom avstängd ventilation nattetid i förskolor och skolor, tilläggsisolering och tätning av fönster kunde enligt Marie-Louise ge innemiljöbrister. Fukt och mögel kan ge luftvägsbesvär enligt socialstyrelsen. Förslag till åtgärder var bla

  • tydliga och höjda krav på inomhusklimatet
  • ökade anslag till forskning om inomhusmiljö
  • inför en skol-ROT
  • utredning av miljöbalken och rättssystemet
  • ökade resurser för tillsyn av inomhusmiljön

Maria Wetterstrand, dragplåster på många seminarier var ledsen för att endast 2 av 16 miljömål nås. Hon ironiserade något över att OVK var ett miljömål, när det är dubbla lagkrav, dels egenskapskravet för hälsa, hygien och miljö som är förtydligat i Boverkets byggregler luftkapitel och även lagkravet på funktionskontroll av ventilation. Politikerna Ola Johansson (C), Anti Avsan (M) och Sara Karlsson (S) höll med.

När det gällde åtgärder var alliansen eniga om att inga extra medel skulle tillföras för att man misskött sin fastighet.

Nödvändiga åtgärder och styrmedel (informativa?) behövs för att miljömålen ska uppnås ansåg Sara K. Förståelsen måste komma inifrån, från ägare och brukare sa Anti A.

Unga astmatikerföreningen undrade varför Boverket sa att enkelt avhjälpta hinder för tillgängligheten snart var bortbyggd. Räknades inte astmatiker och allergiker?

Även Maria W och politikerna undrade vad Boverket gjorde för miljömålen. Jag svarade att vi i Betsi-rapporterna föreslagit vissa åtgärder för att fukt, luft och ljud ska bli bättre i befintliga byggnader, men att regeringen ännu inte hunnit ta tag i dessa förslag.

Inget seminarium utan att energiregler ska diskuteras. Så även här. Allianspartierna sa att Boverkets regler gäller och de ska omprövas 2015 och 2020.

Forskningspropp. kommer i höst
IQ Samhällsbyggnad hade ett mycket välbesökt seminarium om byggforskning där bla statssekreterare Peter Honeth föredrog vad arbetet med propositionen handlar om; energiforskning, hållbar samhällsbyggnad, minskad klimatförändring, teknisk, ekonomisk och social forskning, miljö, klimatanpassning mm. Han trodde på forskarnas engagemang och på fri forskning och inte branschforskningsprogram. Det ska vara långsiktig forskning, vars resultat ska bidra med kunskap för hållbar samhällsbyggnad. Myndigheter ska inte ha forskningspengar sa Peter på en rak fråga. Större strategiska områden var målsättningen.

Förra forskningspropositionen ökade forskningen med 5 miljarder kr (20%). I Europa skärs forskning ner.

20 sep kommer budgetproppen, vari det går att se vartåt det lutar och i mitten på oktober kommer forskningsproppen. De ska vara klara i augusti om jag förstod rätt och sedan är det politiska och ekonomiska avvägningar i regeringen.

Exploateringsavtal på Burmeister i FastighetsNytts regi
Alla (forskare, utredare, byggindustrin, fastighetsägare) var eniga om att det behövs lagstöd för exploateringsavtal. Orsakerna var: Bättre ordning och reda, bättre kommunala förutsättningar, bättre förutsägbarhet, Öppna offentliga avtal- transparens.

Boverket får tillsyn om det kommer att regleras i PBL.

Hållbara städer i Nicolai kyrkoruin
Moderator Johan Wester skojade om att diskutera hållbara städer i en ruin. Sedan diskuterades hållbarhet i miljöfrågor så det ekade i ruinen. Boverkets regler var i vanlig ordning för mesiga när det gällde energi, medan när det gällde kultur och riksintressen var kraven för starka. Som tur var satt jag långt bak så jag inte behövde deltaga utan bara lyssna.

Humlegårdens VD hade bra ordning på miljö och energi i sina fastigheter
Med hjälp av bredband, mätvärden, app och realtidsvärden, närvarostyrning av ljus och ventilation (visst grundflöde fanns), LED-belysning i garage, miljöcertifiering (sedan 2004), duktiga fastighetstekniker så hade energianvändningen sänkts med 60%. Detta kan långsiktiga ägare göra. Rudbrant hade åsikten att det blev ett bättre klimat när byggnaderna drivs energieffektivt och hyresgästerna blir aktiva. Värme och kyla debiteras per m2 så att Humlegården själva har ett incitament att minska energianvändningen. Verksamhetsel betalas av hyresgästen.

Utvecklingsledaren tar strax semester och tänker på allt han lärt sig i Visby !

Det är fantastiskt att så många människor samlas under några dagar och utbyter erfarenheter och idéer. Vi får hoppas att energi, miljö, bostad och alla andra frågor blir bra hanterade under resten av året med hjälp av det vi lärt oss!

0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *