Aktuellt

Almedalen Fredag

I landshövdingens trädgård anordnade Socialdepartementet ett seminarie under förmiddagen som handlade om behovet av en särskild bostadspolitik för Stockholm respektive övriga Sverige.

Hans Lind från KTH inledde provokativt genom att döda ett antal ”sanningar”. ”- Bostadsmarknaden är inget problem i Stockholm” det är att den ekonomiska utvecklingen i Stockholmsregionen har varit exceptionellt god de senaste åren, inledde Hans. Det finns inget samband mellan bristen på bostäder och den ekonomiska utvecklingen. Hans menade att Stockholms utveckling inte på något sätt påverkar övriga landet. Det som är bra för Stockholm behöver inte vara bra för Sverige. Höga bostadspriser i Stockholm är heller inget problem menade Hans. Man får välja var man vill bo precis som man får välja vilken bil man har råd med. Problemen med bostadsmarknaden i Stockholm är att det är så svårt att få ett ”vitt” hyreskontrakt. En friare hyresmarknad skulle kunna hjälpa till att komma till rätta med olagliga kontrakt. Satsa på mindre attraktiva förorter och inför en statlig garanti för Social Housing.

Maria Rankka från Stockholms Handelskammare sa emot Hans när det gällde bostadsmarknadens påverkan på den ekonomiska utvecklingen. Hon exemplifierade med IT-företaget som rekryterade en superspecialist från ett land i Europa och som efter att ha haft ett par andrahandskontrakt slutade och flyttade hem igen. Vi måste nyttja det befintliga beståndet bättre menade Maria. Handelskammaren har beräknat att det går att få fram ca 40 000 ”bostäder” i Stockholm om man kunde nyttja alla möjligheter som finns i beståndet.

Kjell Jansson från Besqab berättade om de fem frågor som alltid fanns på ledningsgruppens dagordning:
1. Var vill man att vi ska bygga?
Det finns kommuner som är intresserade av att det byggs och kommuner som inte är det. Kommunernas planmonopol och korta mandatperioder är de mest hämmande faktorerna.
2. Var kan vi köpa mark?
Markanvisningstävlingar trissar upp markpriserna till orimliga nivåer. Kommunerna måste också ta en del av risken. Nyproduktion av bostäder borde vara ett riksintresse. PBL fungerar – det är tillämpningen det är fel på.
3. Hur kan vi finansiera?
Bankerna kräver att 75 % av lägenheterna ska vara sålda på ritning (normalt är att 20-30 % säljs på ritning). Det stora fallet i bostadsproduktionen de senaste åren beror till stor del på problem med finansieringen.
4. Hur ska vi rekrytera personal?
Det finns för få med rätt utbildningsnivå för byggjobben. Det saknas planhandläggare i kommunerna.
5. Vem kan vi sälja till?
Analysen av målgruppen. Det finns helt klart inlåsningseffekter.

Efter detta rusade jag till Östersjöhuset för att vara med på Delegationen för Hållbara Städers seminarie om stadspolitik. Birgitta Frejd bloggar om detta. Tillbaka i landshövdingens trädgård hade jag precis missat Stefan Attefalls tal om bostadspolitiken. Han talade om fyra punkter:
1. Långsiktiga spelregler
2. Alla måste dra åt samma håll
3. Det finns inte en åtgärd utan det krävs flera
4. Inga ”quick-fix”

Sen följde en serie snabba föredrag av bland andra NCC, Villaägarna och Svensk Teknik och Design samt en avslutande diskussion. Jag uppfattade att nästan samtliga tyckte det var viktigt med långsiktighet, helhetsavvägningar och variation.

Efter detta hann jag med delar av ett seminarie anordnat av Axess Publishing som hette ”Varför bygger vi inte städer som människor vill ha?”. Jag hann med de första föreläsarna som var Torbjörn Einarsson, Arken Arkitekter, Alexander Ståhle, Vd Spacescape och forskare på KTH och Peter Elmlund projektledare Urban City Research. Torbjörn berättade om Arkens principer för stadsutveckling på människornas villkor. ”- Mer Sundborn i Sundborn” var hans sammanfattning. Alexander redovisade en undersökning i Stockholm som visade på sambanden mellan lägenhets/fastighetspriser och olika ”stadsparametrar” (mitt ord). Det var exempelvis avståndet till spårbunden kollektivtrafik, vatten, grönområden, service etc. Han sa att sambandet mellan pris och avståndet till vatten var så starkt att forskarna på Karolinska blev avundsjuka – den medicin vi äter har inte samma starka korrelation!

0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *