Internationellt

Samarbete mellan nordiska planmyndigheter

De nordiska planmyndigheterna är svenska Boverket, danska Naturstyrelsen, Avdelningen för den byggda miljön inom det finska Miljöministeriet, Planavdelningen inom norska Miljøverndepartementet och isländska Planstyrelsen. En gång om året träffas ledningarna för att informera om aktuella frågor, uppdrag och arbeten, diskutera ett utvalt tema samt stämma av hur det fortsatta samarbetet kan utvecklas. Mötena alterneras mellan länderna och därmed ges också möjlighet att få en nära inblick i lokala och regionala frågeställningar och pågående arbeten.
Förra året var Sverige värd för mötet som då hölls i Malmö och fokuserade på hållbar stadsutveckling med besök i Hyllie, Rosengård och Västra hamnen. I år hölls mötet i Borgarnes, Island, med fokus på hur den nationella nivån arbetar med fysisk planering i våra olika länder. Det gavs även inblick i lokal planeringsproblematik i Borgarbyggð kommune och regionalplan for Snæfellsnes. Fysisk planering på olika administrativa nivåer – nationellt, regionalt och lokalt – ska ju helst passa samman i varandra likt kinesiska askar eller ryska dockor.
I Sverige har vi ingen nationell fysisk planering enligt plan- och bygglagen. Vi har ett system med så kallade riksintressen enligt miljöbalken. Kommunerna ska i sin översiktsplan redovisa hur man tar hänsyn till de olika anspråk på riksintressen som utfärdats av centrala verk och de så kallade geografiska bestämmelseområden som är direkt utpekade i miljöbalken. Från svensk sida berättade vi även om Boverkets förslag till Vision 2025. I Danmark har staten ett aktivt finger med i planeringen av huvudstadsområdet, men det är inte därför som planen för Köpenhamnsregionen populärt kallas ”Fingerplanen” utan det beror på att utbyggnaden där sedan mer än ett halvt sekel sker längs de fem tåglinjer som strålar ut från Köpenhamn likt fingrar från en handflata. I Norge kan staten själv upprätta detaljplaner, ett verktyg man bland annat använder för de nya regeringskvarteren i Oslo. Norska regeringen arbetar med nationella förväntningar och riktlinjer och ska centralt godkänna de planeringsstrategier man upprättar regionalt. I Island har man börjat arbeta med en nationell planeringsstrategi för perioden fram till 2024 men man har ännu inte tagit något beslut i Alltinget. I Finland arbetar man med riksomfattande mål för region- och samhällsstruktur, vilket även omfattar kultur/natur/rekreationsområden och teknisk infrastruktur.
Det nordiska samarbetet är värdefullt. Likheterna mellan länderna är tillräckligt stora för att vi ska förstå sammanhang och åtgärder som vidtas i varje land. Samtidigt är skillnaderna tillräckligt stora för att visa olika vägar att ta hand om aktuella utmaningar och möjligheter att utveckla samhället i takt med globaliseringens och demografins förändringstryck.

3

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *