Internationellt

EU:s urbana agenda – Cities Forum i Bryssel

Smart, effektivt och innovativt  var ledord när EU:s urbana agenda diskuterades i Bryssel. Boverkets Rebecka Mogren som arbetar med plattformsuppdraget deltog tillsammans med Niels Boye, Anna Bäckman (foto) och Daniel Hallberg från Tillväxtverket. Här är Rebeckas rapport!

Den 2 juni bjöd EU-kommissionen in till ett andra CITIES forum i Bryssel. Det första hölls i början av 2014 inför kommissionens meddelande ”De urbana aspekterna i EU:s politik – huvudpunkterna i en EU-agenda för städer”  (PDF) med tankar om hur EU kan ta ett mer samlat grepp om frågor som rör städer. Den här gången låg fokus på resultaten av det samråd som hållits för att samla in europeiska intressenters syn på hur EU ska hantera stadspolitiska frågor. Och så lanserades ett nytt initiativ som ska stödja innovativa pilotprojekt inom hållbar stadsutveckling! Länk till mer information om samrådet och dess resultat.

No new legislation, just better regulation
Ett huvudbudskap från samrådet var att ingen ny lagstiftning är önskvärd. Istället ska EU bli bättre på att koordinera existerande EU-initiativ och arbeta smart för att bättre kunna stötta städerna och i förlängningen uppnå bättre resultat och uppfyllelse av EU:s övergripande mål. Ett annat budskap var att en EU-agenda för städer inte bara ska rikta sig till de största städerna. Mindre städer och stadsområden måste också omfattas och kopplingarna mellan stad och land får inte heller glömmas bort. Den lokala kontexten är av avgörande betydelse och i ett heterogent europeiskt landskap går det inte att hitta lösningar som passar alla. Kommissionen ser även ett behov av att fokusera på ett par frågor för att kunna visa på resultat. Smarta, gröna och inkluderande städer lyfts fram som tre breda områden att hitta lämpliga prioriteringar inom.

EU måste visa sitt sociala ansikte
Fokuseringen på smarta, gröna och inkluderande städer avspeglades även i parallella workshops som hölls under dagen. Själv deltog jag i en intressant workshop om inkluderande städer där bland andra kommissionen (både generaldirektoratet för regionalpolitik och generaldirektoratet för socialpolitik) och FEANTSA (organisation för hemlösa) var representerade. Här diskuterades bland annat sociala effekter av olika EU-initiativ (ett exempel som lyftes var de sociala följder som direktivet om byggnaders energiprestanda kan få, via ökade kostnader och i förlängningen höjda hyror för de boende), och vikten av att utveckla sociala konsekvensanalyser. FEANTSAs ordförande ville hellre se konkreta sociala satsningar och uppmanade kommissionen att fokusera på fattigdomsbekämpning. Hemlöshet är ett tydligt område där synliga resultat kan uppnås och det finns redan ett utvecklat samarbete att bygga vidare på menade ordföranden. Behovet av bostäder till ett överkomligt pris och migrationens utmaningar var andra sociala frågor som spelades in under dagen.

En agenda för städer driven av städer
Dagen bjöd även på paneldebatt med bland andra den ansvariga kommissionären för regional- och urbanpolitiska frågor Corina Creţu, representanter för parlamentet, rådet, regionkommittén, ekonomiska och sociala kommittén, rådet för kommuner och regioner i Europa (CEMR), Eurocities, europeiska borgmästare och representanter för nationella urbana satsningar i medlemsstaterna. Det framgick tydligt att det är städerna själva som måste driva en europeisk urban agenda. Att mötesdeltagarna höll med om att städerna var de bästa ambassadörerna för en sådan agenda framgick även av den röstning som genomfördes i ett antal strategiska frågor.

Det framgick också att städerna är beredda att bistå kommissionen med den lokala kunskapen och de direkta länkarna till EU-medborgarna som behövs för att skapa legitimitet. I gengäld efterfrågas inflytande över processen, direkta ingångar till EU-institutionerna och bättre tillgång till strukturfondsmedlen. Ordföranden i EU-parlamentets interngrupp för urbana frågor menade att städerna behöver en urban agenda, men inte i form av riktlinjer utan snarare i form av prioriteringar och gemensamma målbilder. Representanter för städerna lyfte också behovet av en tydlig vision, när de kommunicerar med sina medborgare.

Ny finansieringsmöjlighet för innovativa projekt
I samband med mötet sjösatte kommissionen även satsningen Urban Innovative Actions (PDF) ett program med finansieringsmöjlighet för projekt som kommer med innovativa lösningar på viktiga urbana utmaningar. Den totala budgeten i programmet är 371 miljoner euro 2015-2020 och ett enskilt projekt kan tilldelas upp till 5 miljoner euro. Utlysningarna, som vänder sig till städer med fler än 50 000 invånare, kommer att kopplas till EU:s urbana agenda. I övrigt ska projekten uppvisa innovation, kvalitet, partnerskap och mätbarhet, och även kunna, åtminstone i någon del, överföras till en annan plats. Kreativitet och ambition var andra ord som användes för att beskriva vad som efterfrågas. Våga ta risker och prova saker, som om de visar sig vara framgångsrika kan skalas upp, också på en global nivå, var kommissionens budskap.

Fokus på innovationer har även CITIE-initiativet, ett spännande verktyg för kartläggning av innovativa miljöer som presenterades av NESTA. Med verktyget är det möjligt att se hur väl en stads politiska miljö stödjer innovationer och entreprenörskap baserat på faktorer som öppenhet, infrastruktur och ledarskap. Det är möjligt att jämföra sig med andra städer och se vilka städer som presterar bra inom olika fält.

Stockholms stads satsning på biokol röner intresse
10 urbana projekt var också på plats för att dela med sig av sina erfarenheter, däribland Stockholm stads satsning på biokol. Projektet använder park- och trädgårdsavfall för att producera förnyelsebar energi, med målet att värma upp 400 lägenheter och minska årligt koldioxidutsläpp motsvarande 3 500 bilar. Projektet har vunnit Mayors Challenge, ett initiativ för att initiera och sprida innovativa projekt i en tävling för städer, och lyftes också upp av kommissionär Creţu som ett särskilt intressant utvecklingsprojekt.

Vad händer nu?
Efter tjugo års debatterande är vi nära det konkreta genombrottet för en europeisk urban agenda konstaterade Corina Creţu, ansvarig kommissionär för regional- och urbanpolitiska frågor. Sex kommissionärer inom olika områden arbetar nu ihop för att ta ett mer samlat grepp om urbana frågor. Bland annat har olika initiativ som rör städer kartlagts och samlats på en urban portal.

Den nuvarande ordförandetrojkan (Lettland, Luxemburg och Nederländerna) beskrivs som ”urbanvänlig” och driver frågorna framåt på rådsnivå. Vid ett snart möte i Riga väntas medlemsstaterna via rådet uttrycka sin politiska stöttning för en urban agenda.  Särskilt högt ställda är förväntningarna på det holländska ordförandeskapet under första halvåret 2016. Förhoppningen är att få till en ”Amsterdamdeklaration”, med en viljeinriktning som omfattar alla berörda intressenter.

I närtid är också EU-parlamentet på väg att anta en resolution om en urban agenda. Parlamentet vill bland annat se ett tydligare ledarskap på EU-nivå, och efterfrågar en särskild person, förslagsvis en kommissionär, som kan ta en ledande roll i att bevaka och driva urbana frågor.

Kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič som inledningstalade flaggade också för att CITIES forum ska bli ett återkommande tillfälle för städer och andra berörda intressenter att mötas för att utbyta erfarenheter.

Frågeställningarna känns igen
Flera av tankarna som presenterades vid CITIES forum känns igen från diskussionerna under våra egna plattformsmöten. Vi behöver arbeta smartare och bli bättre på att använda den kunskap som finns. Vi behöver arbeta fram en vision och en gemensam målbild för hur vi vill att våra städer och vårt samhälle ska se ut. Vi behöver pröva oss fram för att hitta smarta lösningar på urbana utmaningar (många har t ex lyft att de skulle vilja se Plattformen för hållbar stadsutveckling som en testbädd för innovativa lösningar). Och vi behöver få till ett fruktbart utbyte mellan olika sektorer och administrativa nivåer. För att stärka hela kedjan kan vår nationella plattform inom hållbar stadsutveckling också behöva stärka banden till den europeiska nivån. Genom nätverkande med EU-organ, andra nationella plattformar och europeiska städer kan vi också stärka plattformens internationella dimension; uppmärksamma internationella erfarenheter och diskussioner inom hållbar stadsutveckling och stötta nationella aktörer att ta tillvara på de möjligheter som finns, exempelvis inom strukturfonderna, URBACT och Urban Innovative Actions.

Rebecka Mogren

Om Hans Gustafsson

Kommunikationsansvarig för Boverkets PBL Kompetens, ett regeringsuppdrag om att kompetensutveckla och stärka tillämpning av Plan- och bygglagen. Pågår till 2020.
1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *