Internationellt

Hässleholm centrum för EU-information

”When in Europe – don’t miss Skurup” är ju en klassiker och säkert Sveriges bästa kommundevis. Men när det gäller att placera sig på EU-kartan är det allt Hässleholm som dragit Jackpoten. Men det är ingen slump att Hässleholm har blivit ett centrum för EU-information. Medvetenhet, hårt arbete och kontinuitet är de beståndsdelar som byggt resultaten. Denna vecka pågår Europa-forum i det fina Kulturhuset och andra platser.

Skylt för Europa Forum Hässleholm

Skylt för Europa Forum Hässleholm

Hässleholms kulturhus

Hässleholms kulturhus

Det känns som ödets ironi, att samtidigt som många tågresenärer just de senaste dagarna drabbats av ”nedriven kontaktledning” och har svårt att ta sig till och från Hässleholm, så pågår ivriga samtal om all positiv utveckling som komma skall när höghastighetståg och storregionala snabbtåg kommit på plats. Det får mig att tänka på titeln på en gammal skolbok i svenska: ”Dikt och verklighet”.

Flera bilder från tidigare översänd e-post:

Behöver vi höghastighetsjärnväg i Sverige?

Diskussion om snabbjärnväg i Sverige

Diskussion om snabbjärnväg i Sverige

Trafiksystem, tre möjligt sträckor

Två system för framtidens tåg: Höghastighetståg 320 km/h Storregionala snabbtåg 250 km/h

Två system för framtidens tåg:
Höghastighetståg 320 km/h
Storregionala snabbtåg 250 km/h

Persontrafikens utveckling

Med rätt infrastruktur och bra trafikering kan tillgänglighet leda till utveckling. Det krävs dock goda regionala förutsättningar samt strategiska investeringar. Kristianstad har under senare år utvecklats i samma takt som riket i stort, medan Hässleholm haft en svagare utveckling. Nu samarbetar de båda kommunerna för att ta vara på en gemensam tillväxtmotor med förbättrade kommunikationer – Heureka!

Under veckan behandlar Europaforum i Hässleholm en mängd ämnen. Peter Eklund på Europeiska revisionsrätten gav en nyanserad inblick och reflektioner kring om EU använder pengar på bästa sätt. Revisionsrätten granskar laglighet, sparsamhet, effektivitet, ändamålsenlighet och om det uppnås något mervärde. Felprocent i betalningarna år 2013 var 4,7 %, långt över ”väsentlighetsgränsen” på 2 %. Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa är de områden som har störst problem. EU:s årsbudget är drygt 140 miljarder euro. Vilka är då de svaga punkterna?

Syftet med finansieringen framgår inte alltid tillräckligt väl och det finns otydliga mål. Peter gav exempel från rapport 21/2014 där Revisionsrätten granskat EU-finansierade flygplatser: t.ex. tomma fraktlokaler och endast en av två fraktterminaler i bruk i Thessaloniki, som fått 7 miljoner euro i stöd. Och i Palma i Spanien: två bilparkeringar under banan som inte används. Dessutom ökades kapaciteten från 12 till 30 starter/landningar medan den faktiska toppsiffran ligger på 13 starter/landningar per timme – överdimensionering och dålig valuta för pengarna.

Den nya kommissionen tar dessa frågor på allvar. Rekommendationerna är att fokusera på europeiskt mervärde, resultatstyrning, budgetförvaltning och halvtidsöversyn.

Flera i auditoriet tog kritiskt upp EU-parlamentets dubblering och transporterna till Strasbourg – vad kostar allt detta? Peter kunde berätta att detta hade utretts av Revisionsrätten, som kommit fram till att EU:s dubblerade parlament i Strasbourg kostar 120 miljoner euro per år – byggnader, transporter, löner och restider inberäknade.

Under torsdagen fortsatte forumet med samtal om demokratins framtid i EU och världen samt vilken roll humaniora kan spela.

/Olov Schultz

2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *