Aktuellt

Plattformsmöte 4 – näringslivets betydelse för staden

Det fjärde och sista plattformsmötet för året genomfördes i Malmö, Slagthuset, samma dag som gränskontroller infördes i Sverige. Hållbar stadsutveckling är frågan för dagen för det är till de svenska städerna, både små och stora, som flyktingströmmarna går. Jaan Haak, planeringsdirektör Malmö Stad visade hur de arbetar med planering av staden där antalet asylsökande kommer att påverka stadens utveckling både på kort och lång sikt.

På bild ses den avslutande delen av plattformsmötet där bordsledare från dagens rundabordssamtal redovisade diskussionerna. Foto Hans Gustafsson.

Urbanisering är en utmaning
Tillväxtverket var denna gång huvudarrangör och dess generaldirektör Gunilla Nordlöf inledde plattformsmötet med att konstatera att nyanlända och hållbar stadsutveckling är frågorna för dagen och det är många som är berörda. Hon menade också att urbanisering är en utmaning som kräver insikt och att såväl myndigheter som näringsliv samverkar. Gunilla Nordlöf beskrev Tillväxtverkets vision som fler företag som vill, kan och vågar. Stefan Larsson, enhetschef Tillväxtverket tog vid och berättade bland annat om URBACT där eldsjälen Bertil Nilsson som ensam dragit ett tungt lass nu avlastas då Tillväxtverket fått regeringens uppdrag att driva EU-arbetet med URBACT.

Affärsmodeller
Thomas Hedenius, kommunikationschef Arriva, som arbetar med kollektivtrafiklösningar beskrev hur förändringar i vårt beteende börjar slå igenom. De sociala och miljömässiga hoten som klimatförändringar utgör börjar få fäste även i breda lager av befolkningen. Han beskrev också sättet att se på affärsmodeller, de företag som inte på allvar tar tag i hållbarhetsfrågor får det allt svårare då kundmedvetandet i förhållande till CSR (Corporate Social Responsibility) ökar hela tiden.

Nätverket Smart Cities
Stefan Olsson, energikontor sydost, Växjö, beskrev hur de startat och byggt upp nätverket Smart Cities. Ursprunget är hämtat från ett EU-initiativ där Smart Cities står för integrerade lösningar, t.ex. inom energiområdet där städer delar med sig av kunskap och erfarenheter. Det svenska nätverket Smart Cities har följande städer i nätverket; Göteborg, Borås, Lund, Malmö, Eskilstuna, Stockholm och Växjö. Nätverket knyter an till stödprogram Horizon 2020 som har 200 miljoner Euro till förfogande, stöd som betalas ut för bl.a. hållbara energi- och transportlösningar. Det svenska Smart Cities nätverket arbetar med att kombinera renovering av byggnader med energi och IT-lösningar. Stefan Olsson beskrev fjärrvärmesystemet i Sverige som unikt och att vi är bra på att skapa sådana systemlösningar vilket vi borde bli bättre på att sälja in internationellt.

150 000 fler invånare i Malmö
Jan Haak, planeringsdirektör Malmö Stad beskrev stadens förvaltning med sina 20 000 medarbetare och med sina 400 olika yrkeskategorier som en stor och spännande arbetsplats! Han berättade också att hälften av de asylsökande som kommer till Sverige passerar Malmö och Helsingborg. På bild ses skillnad i procent ,64 %, på det antal asylsökande som kommer nu i jämförelse med samma tidsperiod (sep,okt 2014). I Malmö räknar man med 150 000 fler invånare de kommande 25 åren, bara de närmaste fyra åren ligger beräkningen på 30 000 fler invånare. Man planerar för 30 000 nya bostäder, en metroförbindelse mellan Malmö och Köpenhamn är på gång för att avlasta Öresundsbron vars kapacitet inte anses räcka till i framtiden.

malmoplaneringsdirpfmote4

Innovation för hållbara städer i Skåne
Region Skåne, Wilhelm Ast, redogjorde för ett processinriktat arbete tillsammans med entreprenörer för att ge idéer ett värde. Utmaningar som man inte kan lösa ensam är ledord i arbetet och på Region Skåne ser man utmaningsdriven innovation som idealisk för hållbar stadsutveckling. Sedan tog den mest engagerade talaren vid, Victoria Percovich som startade sin föreläsning med att ge bakgrunden till miljonprogrammet. Hon ställde frågan om det är husen som gör att människor inte är socioekonomiskt välbeställda? Samverkan och att arbeta med områden som behöver insatser är viktiga prioriteringar. Lika viktigt som att inte bara framhålla Turning Torso och andra framgångsprojekt är att också lyfta fram vardagliga områden i bilden av Malmö. Christian Lindfors Tyréns, tog sedan vid och beskrev det svenska systemtänkandet som en framgångsfaktor när det gäller hållbar stadsutveckling.

Finansiellt stöd till hållbar stadsutveckling
Jenny Sjöblom VINNOVA gick igenom UDI, utmaningsdriven innovation och poängterade hur viktigt det är att tillsammans gå igenom ansökan. Många utlysningar har visat att det blir bättre om den sökande tar hjälp och för en dialog med VINNOVA i själva formandet av ansökan. Ansökan och utfallet av stödet blir bättre. Helena Starfelt beskrev hur Tillväxtverket arbetar med att stärka konkurrenskraft genom åtta regionala strukturfondsprogram. På bild ses relationen mellan öronmärkta medel för hållbar stadsutveckling och ej öronmärkta medel.

strukturfonder

Till syvende og sist
Jag har redan från början känt en stor förväntan när det gäller plattformsmöten och deras innehåll. Jag vågar påstå att den mötesplattform vi startade i början av året fick ett väldigt bra avslut med plattformsmöte 4! Det återstår för konventet i Stockholm den 10-11 december att sammanfatta årets plattformsmöten och peka ut riktningen för plattformen 2016. Konventet har över 500 anmälda och där kommer plattformsmöten att sammanfattas, mål redovisas för plattformen och dessutom kommer externa utmanare att delge hur deras utmaningar för hållbar stadsutveckling ser ut. Så missa inte det! Du kan anmäla dig här på www.boverket.se till och med den 20 november.

 

 

Om Hans Gustafsson

Kommunikationsansvarig för Boverkets PBL Kompetens, ett regeringsuppdrag om att kompetensutveckla och stärka tillämpning av Plan- och bygglagen. Pågår till 2020.
1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *