Internationellt

EU och bostadspolitiken

Boverket följer utvecklingen inom EU-samarbetet i syfte att beskriva hur bostadsfrågorna kommer upp och hur förutsättningarna att bedriva en nationell bostadspolitik kan påverkas. Nu publicerar vi ”EU och bostadspolitiken 2015”; en sammanställning av de iakttagelser som gjorts under 2015.

Snart en agenda för städer inom EU
På EU-nivå tar stadsutvecklingsfrågorna just nu ett kliv framåt. Urbanvänliga Holland har drivit på för att EU:s urbana agenda, ett initiativ som lyftes redan för tjugo år sedan, ska föras i hamn under deras ordförandeskap. Den 30 maj planeras undertecknandet av den så kallade Amsterdampakten; en överenskommelse om en operationell EU-agenda för städer. Agendan konkretiseras bland annat genom en fokusering på tolv teman med tillhörande tematiska partnerskap som samlar medlemsländer, städer, EU-institutioner och andra relevanta aktörer för samverkan och erfarenhetsutbyte. Bland de frågor som man har valt att inrikta sig på märks bostäder, urban fattigdom, integration av flyktingar och migranter, klimatanpassning och energiomställning.

Flyktingkrisen pressar EU
Ett annat område som det händer mycket inom är migrationspolitiken. En utmaning är att få omfördelningssystemet för ett jämnare och mer solidariskt flyktingmottagande att fungera och få till stånd en permanent omfördelningsmekanism vid framtida kriser. Något annat som står på dagordningen är en översyn av EU:s asylsystem och Dublinförordningen. EU-kommissionen visar på möjligheter att använda EU-fonder för mottagande och integration och öppnar för erfarenhetsutbyten, men flyktingkrisens inverkan på nationella bostadsmarknader har hittills inte diskuterats som ett generellt problem på EU-nivå. Däremot finns det en hel del information att hämta om hur olika europeiska städer hanterar utmaningen lokalt.

Bygg- och bostadssektorn ska bidra till ökad energieffektivisering
Inom energipolitiken går utvecklingen också snabbt framåt. Inom ramen för den topprioriteriade ”Energiunionen” driver kommissionen på för ökad energieffektivisering och potentialen anses vara särskilt stor inom bygg- och bostadssektorn. 75 procent av byggnadsbeståndet i EU är inte energieffektivt och investeringar i energieffektiva byggnader skulle behöva femfaldigas fram till år 2030 för att EU ska nå sina mål. En översyn av ett flertal direktiv; som energieffektiviseringsdirektivet, energimärkningsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda är aktuella och flera nya initiativ har lanserats. I dagarna har kommissionen t ex lagt fram en strategi för uppvärmning och kylning. Kommissionen arbetar också för att stärka konsumentperspektivet och förbättra möjligheterna till finansiering av energieffektiviseringsinsatser. Den nya europeiska fonden för strategiska investeringar och den kommande portalen för investeringsprojekt på EU-nivå spelar här en viktig roll.

Kommissionen vidhåller riskerna med hög svensk skuldsättning och stigande bostadspriser
Under februari väntas de landrapporter som varje år läggs fram som en del av kommissionens granskning av makroekonomiska obalanser i medlemsländerna. Liksom föregående år granskas Sverige särskilt för en hög privat skuldsättning kopplat till bland annat stigande bostadspriser. Kommissionen vill se ett bättre genomförande av de landsspecifika råd som utfärdas och har föreslagit en del reformer av den europeiska planeringsterminen (EU:s system för ekonomisk styrning). Allt större fokus har lagts på sociala resultat och med det har behovet av att följa sociala indikatorer ökat. Att allt fler EU-medborgare lägger en allt större del av sin inkomst på boendet börjar också uppfattas som ett makroekonomiskt problem och visar på relevansen av att också följa boendesociala indikatorer.

Översyn av Almuniapaketet aktualiserar bostadsfrågor på EU-nivå
Inför en kommande översyn av regelverket för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse är det flera europeiska organisationer som passar på att lyfta frågan om statstödsreglernas påverkan på de nationella bostadsmarknaderna och vilken flexibilitet medlemsländerna har att ge offentligt stöd inom bostadssektorn.

Läs mer i EU och bostadspolitiken 2015 på Boverkets webbplats

/Rebecka Mogren

1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *