Samhällsplanering

Är tätt alltid rätt?

Det sker successivt. Nya byggnader läggs till nya och andra försvinner. Plötsligt har en bygds ursprung förändrats. Kanske inte så pass som till oigenkännlighet men ändå. I vissa städer går det fortare än andra. I vissa länder går det jättefort. Under mina fyra år i Shanghai försvann hela kvarter på kort tid och nya byggdes upp. Gammalt, tätt och lågt byttes mot nytt, tätt och högt. Nya tunnelbanelinjer öppnades och nya vägar och gator drogs fram så snabbt att de inte gick att finna på kartorna. Efter ett tag är det få som kommer ihåg hur det såg ut tidigare. Ibland sker förändringen till det sämre och ibland blir det riktigt bra. Omdaningen av städer i Sverige sker ju inte likadant förstås. Men att förstå hur ”det nya” kommer att se ut, hur det kommer samspela med och påverka omkringliggande strukturer, funktioner och vardagslivet för var och en, kan vara svårt att läsa ut av en flashig och visionsliknande idéskiss. Att det vi bygger blir FÖR tätt och därmed förlorar kvaliteter kanske uppdagas först när det är försent. Kanske hade man inte riktigt hunnit analysera och tänka efter?

Omslag till skriften "Rätt tätt".

Boverkets idéskrift ”Rätt tätt” lyfter fram goda exempel och viktiga aspekter att tänka på vid förtätning av städer.

Sverige är ganska glest. Alla byggnader i landet får plats på halva Öland har det skrivits om i media. Tätheten är störst i våra sex största städer. Vi samlar oss i större och mindre kluster där det finns något vi eftersträvar. Det kan ju vara jobb, utbildning, familj, utbud av diverse ting osv. SCB levererar statistik på längden och tvären. Och det är bra. Vi behöver vrida och vända på saker och ting för att komma framåt. Vi har spridit ut oss – hela miljonprogrammet byggdes i princip ut på jungfrulig mark utanför staden. Den byggnation som behöver ske nu med tanke på att bostadsbyggandet inte ligger i fas ska ju få plats någonstans. När trenden nu är att så långt som möjligt bygga inom det redan byggda kan man fråga hur mycket som kan få plats?

Vi har tagit fram Rätt tätt – en idéskrift om förtätning av städer och orter, för att det känns viktigt att lyfta några saker som kanske inte alltid tillgodoses tillräckligt väl i den förtätningsiver som råder. Vi behöver höja en skylt med texten ”Skynda lagom” och ställa oss kontrollfrågan – blir det bra så här?

När det byggs tätt och högt är det svårt att få till dags- och solljus inomhus men också på uteplatser och gårdar. Förtätningen för med sig att fler behöver dela på de gemensamma ytor som finns, antalet skolor och förskolor räcker inte till och det är sällan det anläggs nya offentliga platser eller parker.

Vi behöver bygga nytt, javisst. Men likaväl behöver vi förädla de platser och byggnader som redan finns. Både för årsringarnas betydelse men också för att använda och utveckla de resurser vi en gång bundit i byggnaderna. Förtätning ger oss även en chans att förbättra det som tidigare inte har fungerat så bra i stadsstrukturen. Nu kan vi läka och bygga bra platser och stråk.

Det är viktigt att komma ihåg att när vi bygger, skapar vi så mycket mer än bara fysiska byggnader. Vi skapar också mellanrum. Dessa mellanrum behöver utformas med omsorg så att vi alla kan få ett gott liv mellan husen.

Idéskriften hittar du på Boverkets webbplats.

Mirja Ranesköld

7

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *