Internationellt

Spaning på våra nordiska grannars planarbete

Den 24 – 26 augusti 2016 hölls årets nordiska planmyndighetsmöte i Tammerfors. Finska miljöministeriet var värd för mötet. Boverkets Olov Schultz var på plats och bloggar om intrycken av läget hos våra nordiska grannar.

Avtal om ett Danmark i bättre balans
I Danmark tog man bort de regionala planerna år 2007 och nu har man en landsplan, 98 kommunala översiktsplaner (kommunplaner) och detaljplaner (lokalplaner). Nu går regeringen vidare med att främja utvecklingsmöjligheter. I kustzonerna ser man över outnyttjade reservat för tomter, semester- och fritidsanläggningar; gamla outnyttjade reservat tas bort och ersätts med nya. Man ger större utvecklingsmöjligheter för jordbruket och sätter fokus på ny användning av tomma byggnader; det finns idag 60 000 oanvända byggnader i Danmark. Man minskar restriktionerna för detaljhandeln och befintliga industriella produktionsanläggningar får en stärkt ställning så att de inte tvingas flytta av miljöskäl. Tomter längs med motorvägar förbehålls transporttunga verksamheter. Vidare vill man minska den administrativa bördan, specificera vad som egentligen är väsentliga nationella intressen, införa kortare samrådsprocesser och förenklade lokalplaninstrument.

Statens roll på regional nivå upphör i Finland
År 2018 ska det hållas direkta landskapsval och året därpå nedläggs de statliga regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna vars befogenheter överflyttas till landskapen och kommunerna. Regeringens mål är att göra lagstiftningen smidigare, att avveckla onödiga normer och underlätta den administrativa bördan. Författningarna ska gallras och onödig reglering avvecklas. Tillstånds- och tillsynsprocesserna ska göras smidigare och myndigheterna ska avge ett servicelöfte. Det ska bli färre besvär mellan myndigheter. Under våren 2016 inrättades ett nytt organ för bedömning av lagkonsekvenser – man ska bedöma ekonomiska konsekvenser, administrativ börda samt konsekvenser för kommunernas uppgifter och skyldigheter. Regeringen hoppas naturligtvis sätta sprutt på utvecklingen så att ekonomin stärks och arbetslösheten minskas. Finland har behov av 30 000 nya bostäder per år fram till år 2030, de flesta i Helsingforsregionen.

Turismen ökar vulkanartat på Island
Turismen ökar vulkanartat med 30 % fler turister 2015 än 2014. I år väntas 1,6 miljoner turister besöka Island. Detta ger naturligtvis positiva effekter på samhällsekonomin men ökar även behovet av infrastruktur och fysisk planering. Den isländska planlagen är processorienterad och det är först nu sedan den första landsplanestrategin antagits i mars i år som staten har satt kvalitativa mål. Dialogen mellan statliga planstyrelsen och kommunerna går därmed in i en ny utvecklingsfas. Det finns behov av 8 000 – 10 000 nya bostäder fram till år 2020, vilket ska sättas i relation till befolkningens storlek om 330 000 personer. Under 2015 byggdes 1 210 nya bostäder.

Ökat självstyre för de norska kommunerna
I Norge har man haft en frivillig kommunreform fram till den 1 juli i år och det har lett till en minskning från 428 till 380 kommuner. De större städernas grannkommuner vill inte slås samman med städerna. Regeringen ser det som en successiv reform. I frågan om regionernas vara eller icke vara råder olika uppfattningar – regeringspartierna vill helt ta bort den regionala nivån, men stödpartierna vill ha den kvar. Det verkar nu luta åt en kompromiss med färre antal fylken.

Ökad effektivitet i planprocesserna och ökat kommunalt självstyre är två prioriterade teman. Effektivitet ska åstadkommas genom digitalisering och elektronisk bygglovshantering. Staten ska främst ägna sin tid åt infrastruktur och stora byggnadsprojekt. 2014 sattes kvalitativa mål för behandlingstider vid överprövningar. Nu föreligger en färsk proposition om förbättring av planprocesserna generellt. Nästa år tänker man sig förenklingar för smärre byggnadsåtgärder och året därpå är målet att införa förenklingar för förtätning och transformation av områden med högt exploateringstryck.

Regeringen vill främja mer effektiva och förutsägbara planprocesser, enklare bygglovsbehandling, bättre aktörskompetens, mindre statlig kontroll, ökat lokalt handlingsutrymme, samt ge byggherren en stärkt ställning i lagen. Man har dock i grunden en positiv syn på samhällsnyttan med planering: genom stadsmiljöavtal ställer staten krav på kommunerna så att de planlägger utbyggnader med högre nyttjandegrad i kollektivtrafikpunkter; en norsk produktivitetskommission har utvärderat effekterna av fysisk planläggning och kommit fram till att det är samhällsekonomiskt resurseffektivt.

/Olov Schultz

113

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *