Internationellt

Så byggs Norden!

En gång om året träffas de nordiska byggmyndigheterna för att informera varandra om aktuella frågeställningar och att finna teman där vi kan hjälpa varandra. Deltagarna kommer från Trafik- og Byggestyrelsen i Danmark, Miljöministeriets avdelning för den byggda miljön i Finland, Miljöministeriet och Byggmyndigheten i Island, Kommunal- og moderniseringsdepartementet och Direktoratet for byggkvalitet i Norge, Näringsdepartementet och Boverket i Sverige. Denna gång träffas vi 1-2 september i Reykjavik, Island.

Vi byter erfarenheter om nya lagar och förordningar samt aktuella ärenden. Flera frågor rör EU- och EES-samarbetet: Europeiska kommissionen har kommit med en rapport om genomförandet av byggproduktförordningen och vi tar även upp direktivet om byggnaders energiprestanda.

I flera länder diskuteras lagändringar för att möjliggöra billigare bostadsproduktion. Samtidigt kommer nya krav på hållbart byggande och livscykelanalyser. I Danmark utreder man ändringar av hur bygglovsärenden hanteras och certifiering av sakkunniga. Vi samtalar därför om hur den tekniska kvaliteten och överensstämmelsen med byggreglerna kontrolleras i våra respektive länder. Eurokoder och nordiska standarder är också punkter på dagordningen. Slutligen kommer vi att tala om digitalisering, bland annat elektronisk bygglovsansökan.

Det är många punkter på dagordningen och det ska bli intressant att utröna vilka snilleblixtar vi kan låna med hem till Sverige!

/Olov Schultz

1

Kommentarer

  1. Intressant!
    Att kunna bygga ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart!
    Är det möjligt att få sig tillsänt sammanfattningen!

    • Hej Margareta!

      Här kommer några sammanfattande rader om vad som är på gång i de olika länderna.

      Med vänliga hälsningar

      Olov

      Olov Schultz
      BOVERKET

      Översikt Danmark
      Byggnadsfrågor hanteras av Trafik- og byggestyrelsen.
      Byggreglerna (bygningsreglementet) under bygglagen ska harmoniseras. Funktionskraven ska göras tydligare och verifierbara, kommunala tolkningsmöjligheter snävas in. Brandbestämmelser som tidigare funnits i beredskapslagen flyttas nu successivt över till bygglagen. Vidare har energikraven justerats från den 1 juli 2016. Danska särkrav ska tas bort och ersättas med internationella standarder, där så är möjligt. Med utgångspunkt från en förteckning av samtliga standarder som används idag, görs en översyn av vilka som kan ses som särkrav och vilka som kan ersättas. Projektet kommer att pågå många år och förväntas leda till löpande förändringar.

      Översikt Finland
      ”Byggnader och byggande” är en enhet under avdelningen för den byggda miljön i jordbruks- och miljöministeriet.
      Smidigare planprocesser och avveckling av byggnormer – det är huvudtemat. Regeringen vill öka bostadsbyggandet. Digitalisering, försöksverksamhet, användning av generalplanen som grund för bygglov för att underlätta byggande i glesbygdsområden, tillväxtavtal för stadsregionerna med avsiktsförklaringar för markanvändning, boende och trafik – de är alla exempel på metoder.
      Finlands byggregler är en mix av funktionskrav och detaljkrav – inga hänvisningar till standarder. I översynen kommer man att titta på grannländernas byggregler.
      Allt fler äldre människor gör att fler bostäder måste anpassas. Detta pågår i ”Programmet för att förbättra äldres boende 2013-2017”.
      Även ”Åtgärdsprogrammet för förebyggande av bostadslöshet” pågår och det har framgångsrikt minskat antal bostadslösa.
      Nu går man ut i en frivillig ”energikampanj” för att förmå bostadsaktiebolag att genomföra renoveringar.

      Översikt Island
      Isländska byggmyndigheten är nu fem år gammal och sorterar under miljöministeriet.
      Genom en ändring av bygglagen behövs det inte längre bygglov, men väl anmälan, för renovering/ombyggnad. Tillbyggnader och uthus upp till 40 kvm kan byggas utan bygglov om de överensstämmer med detaljplan. Det krävs ej heller bygglov för mindre teknikbyggnader, typ transformatorstationer. Alla storlekskrav för lägenheter har tagits bort, istället finns nu funktionskrav och tillgänglighetskrav. Det införs även lägre krav avseende buller. De krav som krävt lagändringar kvarstår att förändra.
      Generellt läggs mer vikt vid egenkontroll och man överväger att flytta mer teknisk dokumentation till byggherren. Hittills har det varit krav på att kvalitetsansvarig ska vara helt oavhängig, men nu öppnas för ändring p.g.a. att det ger praktiska svårigheter lokalt eftersom det på många håll endast finns ett fåtal aktörer.

      Översikt Norge
      I Norge hanteras byggnadsfrågorna av en avdelning under kommunal- og moderniseringsdepartementet samt av Direktoratet for byggkvalitet.
      2015 infördes undantag från bygglov (byggesaksbehandling) – uthus mindre än 50 kvm kan utan bygglov sättas upp en meter från tomtgräns om grannarna är överens (får ej innebära men enligt ”granneloven”). I befintlig bebyggelse har det gjorts lättare att göra ändringar i egna bostäder samt att inreda källare. Syftet är att få bättre användning av befintlig byggnadsvolym. Från 1 januari 2016 gäller nya energikrav – dörrar och fönster har fått ändrade krav.
      Vid finansiering av infrastruktur i utvecklingsavtal behöver förhållandet mellan kommun och exploatör ses över, något norska staten nu håller på med.
      Seriositeten i byggnäringen behöver stärkas för att motverka användning av svart arbetskraft. Genom lagändring 2015 trädde föreskrifter ikraft den 1 januari 2016 om centralt godkända aktörer. Det finns nu en central godkännandeinstans dit de godkända företagen ska redovisa att de betalar skatt och sociala avgifter.
      Byggnadsnäringen i Norge är främst sysselsatt med reparation, ombyggnad och tillbyggnad.
      När det gäller rena byggnadstekniska frågor så gjordes den senast stora ändringen i regelverket år 2010. Därefter har 15 smärre ändringar gjorts inför de nya tekniska föreskrifterna 2017, TEK17. Fokus har legat på förenklingar, förbilligade byggkostnader och underlättande för små bostäder. Direktoratet for byggkvalitet har gjort en omfattande genomgång och det nya förslaget ska nu ut på samråd för att kunna träda i kraft sommaren 2017. Det finns många konkreta förslag. När det gäller fysisk tillgänglighet så tillkommer nyheten att man kan välja mellan ”snu-rektangel” i tillägg till ”snu-sirkel”.

      Översikt Sverige
      Byggnadsfrågor hanteras av Boverket och näringsdepartementet.
      I samband med ministerbytet i maj 2016 överflyttades stadsutvecklingsfrågorna till miljöministern. Regeringen har tagit fram två bostadspolitiska paket. Det första paketet våren 2015 omfattade minskning av ROT-avdragen samt några nya stöd: investeringsstöd till klimatsmarta hyresbostäder och bostäder för studerande, investeringsstöd till bostäder för äldre, stöd till energieffektivisering och upprustning i bostadsområden med socio-ekonomiska utmaningar, stöd till kommuner för marksanering, samt kommunbonus till kommuner som bygger mycket. Det andra paketet sommaren 2016 omfattar ett 22-punktsprogram i fem delar: mer byggklar mark, sänkta byggkostnader, kortare ledtider, ökad rörligheten på bostadsmarknaden, samt stimulans till att det byggs fler hyresrätter. Bland detaljfrågorna märks: förenklad kontroll av serietillverkade hus, och översyn av Boverkets byggregler, där de funktionsbaserade reglerna från 1994 successivt har vuxit ut och blivit mer omfattande.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *