Aktuellt

Personer besöker HSB Living Lab

Arkitektur i Göteborg

Två enheter från Boverket, Tekniska egenskaper och Hållbara byggnader och byggprodukter, gjorde en gemensam enhetsresa till Göteborg under två vackra höstdagar. Resan började med en busstur från Sparregården i Karlskrona en tidig oktobermorgon. Den första anhalten på resan var Chalmers tekniska högskola och HSB Living Lab. Vi kommer även att blogga om de byggprojekt som är på gång i Göteborg och exempel på bostadsområden som redan har byggts.

Chalmers tekniska högskola – HSB Living Lab

På Chalmers tekniska högskola fick vi lyssna på ett antal intressanta föredrag. Det var bland annat information om bostadsforskning, lägenheters planlösningar och hur bostadsrätter görs om av sina ägare. HSB Living Lab bjöd på en spännande resa in i framtiden. Vi fick se hur hyresgästerna bor på minimal egen bostadsyta men med stora, gemensamma ytor i en öppen planlösning. ”Bostadslabbet” innehåller mestadels bostäder för studenter, men också några som är öppna för alla sökande. Hyresavtalen är tidsbegränsade. Bostäderna är utrustade med sensorer för avläsning av exempelvis energi- och vattenanvändning.

Personer som besöker Chalmers HSB Living Lab

Boverkare på plats på HSB Living Lab

Vid entrén på bottenvåningen fanns en jättelik tvättmaskin utplacerad. Forskarna vill ha svar på frågor som hur vi ska spara på energi och resurser och hur vi ska tvätta våra kläder och laga vår mat i framtiden.

Föredrag på Chalmers

Det första föredraget som gick av stapeln på Chalmers hölls av Björn Andersson samt Sten Gromark och Ola Nylander från institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. De pratade om AIDAH (eller SRE-AIDAH) som är ett 20-miljonersprojekt. Det syftar till att hitta verktyg för att möta tre stora utmaningar i ett framtida hållbart samhällsbyggande för ökad livskvalitet och bättre hälsa. Detta sker genom att utveckla nya integrerade former av boende och vård. Hypoteserna är följande:

  1. En genomgripande diversifiering av efterfrågan på bostadsmarknaden, vilket leder till nya krav på flexibilitetet för en socialt hållbar livsstil.
  2. Ett åldrande samhälle. Detta ställer krav på värdiga former av äldreboende och en god arbetsmiljö för vårdpersonal.
  3. Sjukvårdens genomgripande tekniska förändring ställer krav på nya former av hälso- och sjukvård från avancerad vård i hemmet till intensivvård och patienthotell.

Detta projekt pågår under perioden 2014-2018 och utgör en ny, stark forskningsmiljö. Mer om det kan man läsa på Chalmers webbplats på webbsidan med rubriken Rum för hälsa och livskvalitet. Positive Footprint Housing är ett tvärvetenskapligt kunskapslabb och ett fysiskt demoprojekt. Där jobbar man med hållbarhet ur alla aspekter. Akademiker från både teknikområdet och det sociala/samhällsvetenskapliga området arbetar tillsammans.

Här är en lista på några andra föreläsare som var på plats på vår besöksdag:

Marie Stridh – proprefekt och avdelningschef på avdelningen för Byggnadsdesign på Chalmers.

Fredrik Nilsson, professor i arkitekturteori, berättade om Chalmers vision: ”Chalmers för en hållbar framtid”. Chalmers styrkeområden är den gränsöverskridande forskningen och det gränsöverskridande arbetet. Lärosätet har en arkitektutbildning och en kombinerad civilingenjörs- och arkitektutbildning.

Utmaningar för avdelningen för byggdesign: livsmiljö, hälsa/säkerhet, bostadsbristen. Viktigt projekt som pågår nu: Models for urban space and multimodes of transport.

En av oss frågade om vilken vikt som läggs vid arkitekturhistoria på de två varianterna av arkitektutbildningar som ges vid Chalmers tekniska högskola. Svaret löd att det är en viktig och aktiv del av det operativa arbetet både under utbildningen och inom forskningen.

Paula Femenias är docent vid avdelningen för arkitektur och byggdesign. Hon berättade om bostadsrätter, den boendes upplevelse av sin lägenhet samt klimatpåverkan av renovering och ombyggnad. Hon berättade om en studie som genomfördes genom att enkäter delades ut till hushåll i flerbostadshus med bostadsrätter byggda 2001-2008. 40 % av svenska flerbostadshus är bostadsrätter och den andelen ökar. (LCA – klimatpåverkan nämndes). Bostadsrätter med större lägenhetsyta har mindre omflyttning. Vi diskuterade sedan ombyggnationer: 27 % av bostadsrättshavarna hade påverkat planlösningen på något sätt och 34 % av bostadsrätterna har byggts om för att få ett extra rum. Det var fler som byggde om sina bostadsrätter än forskarna trodde. Byte av ytskiktet är vanligt. Vad uppskattar människor med sina lägenheter? Som svar på den frågan framkom följande:

  • På plats 1 kommer en öppen planlösning.
  • Därefter kommer en ljus lägenhet och bra förvaringsmöjligheter.
  • Balkong kommer på femte plats.

Vidare kan det nämnas att köksöar är populära, vilket innebär att sådana ofta läggs till eller att man gör om en garderobsö till en köksö.

Vi fick veta att forskaren Cecilia Engbom upptäckte att många lägenheter inte uppfyller tillgänglighetskraven efter ombyggnad. Det gäller särskilt för små lägenheter.

Space Syntax Analysis presenterades. Detta analysverktyg studerar hur olika rum hänger samman. Måste man exempelvis gå genom ett sovrum för att komma till ett annat sovrum?

Klimatpåverkan uppstår vid inre ombyggnad.

Trender

Lägenheterna blir allt mindre och mer kompakta, med mer låsta planlösningar. Allt större heterogenitet syns bland hushåll. Vad ska man göra åt paradoxen som ligger i att fler familjer vill bo centralt när lägenheterna blir mindre? Familjer behöver ofta större lägenheter.

/Björn Svensson

5

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *