Aktuellt

Hållbar livsstil i framtiden

Den 15/5 deltog en handfull Boverkare på ett seminarium på BTH, som handlade om framtidens regenerativa bostäder, RegenVillages. Mötesplatsen Karlskrona Sustainability Fest var arrangör, och professor Göran Broman – prefekt på Institutionen för strategisk hållbar utveckling – stod som värd för seminariet. 

Vi fick lyssna på James Erlich från Stanforduniversitetet, grundare av projektet RegenVillages som är ett spin-off företag från Stanford Center for Design Research. Företaget har utvecklat ett koncept för teknologiskt integrerad och regenerativ bostadsutveckling, som de kallar för ”The Tesla of Ecovillages”. Ett samarbete pågår med många större företag och institutioner, bland annat Ikea och Skanska.

Urbanisering, regenerering och visioner

James talade ur ett stort perspektiv om problemen med den ökande urbaniseringen, ohållbar resursdistribution och försörjningstrygghet, samt en pågående ”desocialisering”. Växande städer får ofta en ”ring of poverty” där fattigdomen är svår att ta sig ur. Hans vision är att en förbättrad infrastruktur tillsammans med en förflyttning från förvärvsarbete till egenarbete ska leda till en uppbromsning av urbaniseringen, och en utbredning av regenererande småsamhällen som handlar småskaligt med varandra och i övrigt är näst intill självförsörjande. Utvecklingen ser han börja i välståndssamhällen, för att så småningom kunna sprida sig till utvecklingsländer och därmed ge bättre levnadsförhållanden för människorna där.

”The hippies were right”, säger James och menar att man på 70-talet kunde tala om att det var nödvändigt med ett hållbart levnadssätt om framtiden skulle bli god. Vi misslyckades dock, och James menar att det numera inte räcker att tänka hållbart, utan vi måste snäppa upp till att tänka regenerativt.

Den moderna higtech-ekobyn

Konceptet RegenVillages går ut på att byar om 300-500 bostäder spridda på 20 hektar är i stort sett självförsörjande avseende energi och mat, och har en hållbar hantering av vatten och avfall. Vertikala odlingar i drivhus samverkar med fiskodlingar, där näringsämnen och vatten bildar ett kretslopp med låg resursåtgång. Vatten och sopor hanteras i en s.k. Water-Waste Cycle, där det från soporna alstras vatten, växtnäring, metangas och biogas, som sedan kan användas för olika ändamål inom byn. Borrhål och värmelager står för värmeförsörjningen och solceller och batterier för elförsörjningen, allt styrt och reglerat med hjälp av intelligenta IT-system som bland annat säljer el till nätet när den är som dyrast, och använder elbilarnas batterier för reglering av effekterna.

Ekonomi och arbete

En nytänkande ekonomisk modell för ”det kollektiva boendet” kan ge konceptet en trovärdigare framgångsutsikt än många föregångare. Genom frivilliga arbetsinsatser i driften av byn så sänks avgifterna som betalas för boendet. Därmed har de boende all möjlighet att anpassa sina arbetsförhållanden till vad som passar hen bäst: rent förvärvsarbete utanför byn, arbete med något inom byn, eller en kombination av de båda. Det traditionella ”kollektivets” potentiella problem med konflikter kring obalans i solidaritet och ansvarskänsla kanske därmed kan undvikas.

Pilotprojekt och framtidsplaner

Efterfrågan på konceptet har varit mycket stort, och ett pilotprojekt under uppstart i Almere, Holland, har tusentals familjer i kö för en bostad. Ambitionen är att projektet ska följas av ett projekt i Skurup, Lund, fortsätta i Nordeuropa och runt 2030 ha en global spridning.

I hela taget ett intressant och inspirerande seminarium, där nya reflektioner väckts kring både systemgränser, styrmedelsstruktur och vilka alternativa vägar som kan leda oss till rätt framtid.

Länkar till intressanta webbplatser:

http://karlskronasustainabilityfest.weebly.com/

http://www.regenvillages.com/

https://www.bth.se/om-bth/organisation/fakulteten-for-teknikvetenskaper/tisu/

/Lin Liljefors

2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *