Aktuellt

Tre dagar i Almedalen med energi

Mitt första Almedalsbesök var onsdag till fredag i strålande sol och jag försökte koncentrera mig på seminarier om byggnader och energi bland de drygt 4000 seminariernaa. Flera kommentarer visade för övrigt att ändringen i föreskriften BEN om att 21 grader ska användas i stället för som tidigare 22 grader vid beräkningar av energianvändningen i flerbostadshus tas emot väl i byggbranschen.

 

Torsdag morgon inleddes med att jag deltag i panelen i ett seminarium där effekttoppar i el- och fjärrvärmenät berördes. Effekttoppar riskerar att behöva täckas med fossil energi i framför allt elnät med hög andel intermittent förnybar energi när belastningen är hög. Vi diskuterade om, och hur olika styrmedel kunde användas. Boverkets styrmedel är i i första hand inriktade på den årliga energianvändningen och inte den momentana effektbelastningen även om reglerna styr mot värmepumpar framför direktverkande el som är mindre effektkrävande. Vem som ska styra effektanvändningen när det finnas många nätföretag inblandade, både inom el och fjärrvärme, blev dock inte fullt besvarat. Det hävdades också att bland annat skatter kunde dämpa prissignalernas effektivitet.
 
Solceller betraktas inte i första hand som ett sätt att förbättra byggnadens energiprestanda utan mer som en möjlighet till lokal förnybar elproduktion. Jag hörde inte någonstans hur solceller kunde bidra till att uppfylla energikraven i BBR. I ett seminarium diskuterades solceller som bland annat katalysator även för annan förnybar energi. Inställningen var generellt mycket positiv till solcellernas möjligheter.
 

Plusenergihus

Plusenergihus kallas de hus som producerar mer energi än som används. Det betyder inte att dessa byggnader får energiprestanda som är lika med noll. Det är intressant att se vilka tekniska lösningar som presenteras för att uppnå mycket låg energianvändning. Ett projekterat flerfamiljshus hade exempelvis mycket höga prestanda på klimatskärm och värmeåtervinning ur ventilationsluften kompletterat med värmeåtervinning ur spillvatten och solceller. Huset hade energiprestanda som var 25-30 procent av kraven i BBR räknat på det gamla sättet med specifik energianvändning eftersom all producerad solcellsel inte används direkt i byggnaden.
 
Laddning av elbilar är inget som idag omfattas av Boverkets byggregler men kan ändå komma att beröra byggnaden. Elsäkerhetsverket menade i ett seminarium om Energiöverenskommelsen att långsam laddning via vanliga eluttag i befintlig bebyggelse kunde vara en säkerhetsrisk då dessa elinstallationer inte var planerade för den typen av belastningar, men nya regler ger säkra installationer. Växelriktare till solceller har förbättrats så att elkvaliteten är bättre med mindre störningar på elnätet. Efterfrågeflexibilitet kan lösa en del av problemen men skatter etc hävdades dämpa effektiviteten. Byggnadens förmåga till efterfrågeflexibilitet skulle kunna anges i energideklarationer.
 

Seminarium om elbilar

I framtiden där elbilar får en allt större andel av marknaden ställs frågan om var de ska tankas; är mackarnas saga all. Det var bakgrunden till ett seminarium arrangerat av Göteborg stad. Laddstolparna kan placeras längs gator, men också bostadsrättsföreningar diskuterades. Jag funderade då om boendeformen (småhus, bostadsrätt eller hyresrätt) kan komma att påverka tillgång och pris på laddning av elbilar, en möjlig skillnad mot idag där vi alla betalar samma pris för drivmedlet. El till fordon räknas inte till den energi som omfattas av Boverkets regler.
 
Till sist kan nämnas ett seminarium om den nya stadsdelen Brunnshög i norra Lund, ett nytt område intill forskningsanläggningarna MAX 4 och ESS. Ilmar Reepalu pekade i debatten tydligt på att nya områden måste ses i ett sammanhang med den befintliga staden och att gamla delar påverkas av nya områden. I förbifarten nämndes att energianvändningen är tydligt beroende av befolkningstätheten och i detta fall inräknas även energi till transporter.
 

Spännande teknikutveckling

Det finns många tecken på att energianvändningen i bebyggelsen inte bara kan fokusera på byggnadens rena energibehov även om detta inte var direkt uttalat i Almedalen. Byggnaden blir alltmer en del av energisystemet och byggnaden tar inte enbart emot energi utan energi kan också levereras till energisystemet. Signaler för styrning av byggnadens energianvändning är sannolikt tekniskt möjligt inom en överblickbar framtid och det innefattar även lagring av energi i byggnaden. Det blir spännande att se hur byggreglerna anpassas till denna teknikutveckling.
 
/Mikael Näslund

1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *