Det senare får tanken att svindla lite grand. Trots att det bara är två av Kinas provinser som - den här gången – kommer med en representerande delegation, kan besöket få stor betydelse. I dessa provinser bor nämligen nästan tio gånger så många människor som i Sverige. Om våra svenska erfarenheter av energieffektivt byggande kan vidarefordras till Kina får detta rejäla effekter, kan man hoppas.

Därför är det så viktigt att bebyggelsens struktur i sig gynnar gång, cykel, lek och spontanidrott. Hur samhällsplaneringen kan bidra och vilka verktyg som man kan använda i den fysiska planeringen arbetar Boverket just nu intensivt med. Läs mer.

För övrigt kan jag rekommendera ett intressant kommentarsflöde på ett annat av Olle Åbergs inlägg, Regn skadar bygget.

I sitt inlägg beskriver Christina Johannesson hur regeringen har lagt ut uppdrag till kommun/länsstyrelse, särskilda utredare, Boverket och andra myndigheter. Självklart är att vi som arbetar med boendefrågor blir upplivade av intresset och engagemanget.

Sedan den 1 maj 2011 gäller den europeiska landskapskonventionen i Sverige. Om vad innebär den för den fysiska planeringen funderar Ulrika Åkerlund i sitt inlägg.

Olle Åberg, vår fuktexpert, understryker i sitt inlägg hur viktigt det är att projektörerna gör rätt när de beräknar fukttillstånd i de hus som ska byggas. Utvecklingen inom byggtekniken har lett till mindre marginaler.

Boverket har samlat erfarenheterna av de senaste snövintrarna i en rapport, där vi bland annat noterar att ”Boverkets regler är utformade så att ett rätt dimensionerat och utfört tak normalt inte ska behöva skottas under vintern.” Men om man nu sätter igång med skottning finns också goda råd att hämta på boverket.se samt vår och Konsumentverkets webb Omboende.

Mera hopp: Vi skriver på Boendebloggen om en konferens med nya grepp för bostadsbyggandet.

Och generaldirektör Janna Valik förklarar vad det får för konsekvenser att Boverket har ansvar bl a för att byggnaderna ska vara tillgängliga för alla, oavsett ålder och rörelseförmåga.

Ett annat tema den här veckan är Boverkets efterfrågade närvaro på olika arenor, dels sådana vi själva skapar, dels sådana där tar en självklar plats som lyssnare och medagerande, exempelvis i internationella sammanhang. Olov Schultz ställer frågan vad Göteborg och Neapel har gemensamt – det finns naturligtvis många svar på den frågan, men i det här fallet handlar det om viktiga mötesplatser där det diskuteras hur vi ska bo bra i våra städer och se till att städerna är goda livsmiljöer för oss alla.

När det gäller riksintressena beskriver Janna Valik hur dialogen kring dessa nu ska få fastare former, efter ett initiativ från bland annat Boverket. Det är en händelse som ser ut som en tanke att i Klara Falks rapport från en konferens om översiktsplanering, SKL (Sveriges kommuner och landsting) efterlyser mera statliga insatser.

Det är vår internationella bloggare Olov Schultz som informerar om att Boverket har fått i uppdrag att utveckla nätverk av hållbara städer och byar i Östersjöregionen. Uppdraget är ett så kallat flaggskeppsprojekt inom EU:s Östersjöstrategi. Läs mera på Internationella bloggen.

Olle Åberg ger mera viktig kunskap om vilka risker våra hus utsätts för när det är ruskigt väder, som under den vinter vi nu upplever. Det är inte bara oskyddat trä som är känsligt för fukt. Läs mera på Byggbloggen.

Ulrika berättar om sitt möte med barnen: Jag sitter bredvid Alexander 11 år som är mycket nöjd med förslaget. ” – Jag ville ha ett dagis och nu har de ritat in det. Det blev som jag ville. Fast fotbollsplanen blev ju lite mindre förstås.”

Generaldirektör Janna Valik skriver i sin blogg om varför Boverket publicerar gamla byggregler, ända ner till 1947. Det finns en logisk förklaring och är faktiskt till och med efterlängtat. Läs här.