Samhällsplanering

Landskapsperspektivet i planeringen

Sedan den 1 maj 2011 gäller den europeiska landskapskonventionen i Sverige. Men vad innebär den för den fysiska planeringen?

Illustration:Anneli Idnert.

Det finns stora likheter mellan den europeiska landskapskonventionen (ELC) och plan- och bygglagen (PBL). Det gäller hushållningsaspekterna med mark och vatten – landskapet, som både ska bevaras och utvecklas. Här finns ett helhetsperspektiv på landskapet, där ELC kan stärka såväl stadslandskapet i den fysiska planeringen som kopplingen mellan stad och land. Underifrånperspektivet och delaktigheten är en viktig del av ELC liksom i PBL där samrådsprocessen och den demokratiska förankringen är formaliserad i PBL.

Med nya PBL, som trädde i kraft den 2 maj 2011, stärktes översiktsplanens roll och översiktsplaneringen i Sveriges kommuner är i allra högsta grad levande. I storstadskommuner såväl som i landsbygdskommuner genom planering för vindkraft och LIS-områden. Med den utveckling som har skett de senaste åren finns en kraft i översiktsplaneringen att ta tillvara.  Men för att landskapsperspektivet ska utvecklas i översiktsplaneringen så är det av stor vikt att kommunen har tillgång till kvalificerade kunskaps- och planeringsunderlag som också går över kommungränserna. Det finns behov av mer kunskap om landskapet som helhet. Det handlar kanske inte så mycket om att göra nya inventeringar, utan om att samla den kunskap som finns på t.ex. länsstyrelse eller i en kommun och uttrycka den på nya sätt i form av bilder, kartor eller andra underlag som synliggör samband och sammanhang i landskapet.

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling lyfts ofta fram som en nyckelfaktor, inte minst i arbetet med hållbar stadsutveckling. Former för delaktighet och samverkan behöver utvecklas i planeringen. Särskilt när det gäller stadslandskapet, där intressena är många och koncentrerade. Stadsutveckling medför ofta att stadsrum försvinner och nya uppstår. Bostadsnära natur, parker och industriområden, det tätortsnära landskapet är rum som konventionen värnar, men som är svåra att hävda i stadsutvecklingssammanhang. Här kan landskapskonventionen påverka diskussionen om staden och dess rum och differentiera synsätt och ideal.

Under 2012 pågår arbetet med genomförandet av den europeiska landskapskonventionen i Sverige. En nationell samordningsgrupp som består av Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket, Boverket, Lantmäteriet, Jordbruksverket, Trafikverket och Länsstyrelserna, har bildats och ska under året bl.a. ta fram en plattform för ELC i Sverige och anordna ett Landskapsforum.

Läs mer om konventionen här

Landskapsperspektiv – hur gör det skillnad? Läs mer här

Landskapsobservatorium här

0

Kommentarer

  1. Hej,

    Jag är i sista rycket med en avhandling om förankringsprocesser i kulturgeografi. Jag skulle gärna vilja använda er bra bild för samråd i en figur. Jag menar den under rubriken Landskapsperspektivet i planeringen, med människor runt ett bord och olika landskapsaspekter runt om.
    Skulle det gå bra för er?

    Med vänliga hälsningar,
    Sanna Mels

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *