Samhällsplanering

Vad händer med planprocessen efter årsskiftet?

Om kommunen efter den 1 januari 2015 beslutar att påbörja ett detaljplanearbete ska detaljplanen handläggas med ett standardförfarande eller med ett utökat förfarande. I vissa fall går det även att använda sig av ett samordnat förfarande.

 

Varför ändras detaljplaneprocessen?

Tanken är att fler planer ska hanteras på ett lättare sätt, det vill säga genom standardförfarandet.

 

En relevant fråga är hur ska kommunerna, utan risk för att planen upphävs på formella grunder, våga använda sig av standardförfarandet?

 

För att göra det möjligt att använda sig av standardförfarandet i fler fall så har PBL ändrats. Särskilt har det införts några nya kriterier för när ett standardförfarande kan tillämpas. Till exempel står det i den vid årsskiftet ikraftträdande lagen att detaljplanen inte ska vara ”… av betydande intresse för allmänheten eller i övrigt av stor betydelse…” för att kommunen ska kunna använda standardförfarandet.

Det är inte helt tydligt vad det innebär, därför gäller det att det prövas. Boverket kommer också skriva en vägledning till det, som när den är klar publiceras på PBL kunskapsbanken.

 

När ska man använda sig av förändringarna?

 

Om kommunen arbetar med detaljplaner som beslutats om start av kommunfullmäktige, eller på annat sätt påbörjats med den idag gällande planprocessen, så ska planen fortsätta att handläggas med det pågående förfarandet. Det händer alltså ingenting.

 

Men ska en ny detaljplan påbörjas efter årsskiftet gäller den nya lagstiftningen.

 
Vilka steg ingår i processerna från årsskiftet?

 

Standarförfarandet består av: samråd, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.

Utökat förfarande består av: kungörelse, samråd, samrådsredogörelse, underrättelse, granskning, granskningsutlåtande och antagande innan planen kan vinna laga kraft.

 

Det finns några skillnader mellan standardförfarandet och det utökade förfarandet. De är att i utökat förfarande så ska en kungörelse göras inför samrådet, och kommunerna ska efter samrådet göra en samrådsredogörelse. I tillägg är tiden för samråd minst tre veckor. Granskningstiden ska vara minst tre veckor.

 

I standardförfarandet behövs ingen kungörelse, och inte heller någon samrådsredogörelse. Tiden för granskningen är i standard två veckor, men får göras kortare om alla inblandade parter är med på det.
Förfarandet 1 januari 2015
Klicka på bilden för att se den i större format.

 

Vad gör Boverket?

Vi arbetar förnärvarande med att skriva vägledning till PBL kunskapsbanken för att underlätta kommunernas arbete. Det finns ett bildspel kring processerna som hjälp för att förstå grunderna i processerna redan nu, läs mer här. Vid årsskiftet kommer det också att finnas introduktionstexter för standardförfarandet och det utökade förfarandet på PBL kunskapsbanken.

/ Hanna Faming & Måns Norlin

110

Kommentarer

  1. Kommunen ska fortfarande göra ett granskningsutlåtande efter granskningen. I bilden ovan framgår det inte så tydligt, vi har ändrat det i de processbilder som kommer publiceras vid årsskiftet.
    I bildspelet på Boverkets hemsida http://www.boverket.se/contentassets/9c69fc62b63d43cbaf84b62dad001aba/processen-for-detaljplan-fran-1-januari–141028.pdf har vi inkluderat paragrafhänvisningar i processbilden, där framgår det att det behövs ett granskningsutlåtande enligt 5 kap. 23 §.

  2. Hej,

    Eftersom det snart är dags att implementera lagändringarna vore det jättebra om vi fick några klargöranden.

    – Hur redogörs det som hänt under samrådet i ”standardförfarandet” om ingen samrådsredogörelse ska skickas ut? Ska underrättelsen innehålla en samrådsredogörelse eller faller SRR bort i ”standardförfarandet”?

    – Vad innebär ”godkännande” av samrådet i det ”begränsade förfarandet”? Vem gör detta godkännande – politiker eller samrådskrets?

    – Vad är skillnaden mellan ”underrättelse” och ”granskning” i det ”utökade förfarandet”?

    – Om man byter från ”standardförfarandet” till ”utökat” – hur kommunicerar man/bemöter yttranden och kommunicera ändringar?

    – Kan synpunkter komma in under varje skede som föranleder att planförslaget ändras/omarbetas?

    – I vilka handlingar ska ovanstående omarbetningar i så fall redovisas? (granskningsutlåtande, särskilt utlåtande e.d?)

    • Hej och tack för dina frågor!

      1. Om kommunen tillämpar standardförfarandet är det enligt PBL 5 kap. 17 § tillräckligt att kommentarerna från samrådet redovisas i granskningsutlåtandet.

      2. Det är samrådskretsen som ska godkänna förslaget. I PBL 5 kap. 17 § framgår det att: ”Om de kommunen har samrått med enligt 11 § har godkänt planförslaget behöver underrättelse inte lämnas. Vidare framgår det i prop. 2013/14:126 sid. 85, 88-90 att det därmed heller inte behövs någon granskning, men att berörda intressenter ska ges två veckors betänketid. Det framgår inte i prop. 2013/14:126 eller i PBL hur ett ”godkännande” ska gå till i praktiken, det är därför upp till kommunen att bestämma om hur ett ”godkännande” ska gå till.

      3. Underrättelsen har ersatt kungörelsen som i det normala förfarandet görs innan granskningen. Underrättelsen ska bland annat innehålla information om vilket område detaljplanen avser, om förslaget avviker från översiktsplanen och var detaljplanen finns tillgänglig för granskning.
      Underrättelsen ska anslås på kommunens anslagstavla och finnas tillgänglig på kommunens webbplats.

      4. Det är endast möjligt att byta förfarande om samrådskretsen är densamma för standard och det utökade förfarandet. Innebär bytet av förfarande att samrådet behöver inkludera fler behöver samrådet göras om.

      Vid byte från standard till utökat ska kommunen göra en samrådsredogörelse, samt en underrättelse/kungörelse inför granskningen. Huruvida kommunen ytterligare behöver kommunicera/bemöta yttranden och kommunicera ändringar har vi inte utrett.

      5. Ja, synpunkter kan komma in under varje skede planförslaget presenteras och synpunkterna kan föranleda att förslaget ändras/omarbetas.
      Samrådet kan resultera i att kommunen ändrar sitt planförslag och att det omarbetas med hänsyn till de synpunkter som kommit in.
      Vid granskningen ska kommunen presentera det slutliga planförslaget. Om kommunen efter granskningen ändrar sitt förslag väsentligt ska kommunen enligt PBL 5 kap. 25 § låta granska det ändrade förslaget igen. Om kommunen efter granskningen bedömer att ett planförslag, som tagits fram enligt standardförfarandet, är ett planförslag som enligt 5 kap. 7 § ska handläggas med utökat förfarande, ska kommunen enligt PBL 5 kap. 25 § kungöra det ändrade förslaget inför en ny granskning.

      6.Det framgår inte i prop. 2013/14:126 eller i PBL huruvida ändringar ska redovisas. Däremot finns det inget som tyder på att det behövs ett särskilt utlåtande, utan eventuella omarbetningar bör framgå i samrådsredogörelsen och/eller i granskningsutlåtandet.

  3. Hej! Jag är också glad om de ovan ställda frågorna besvaras så snart som möjligt. Jag har även en ytterligare fråga som jag önskar svar på. Om strandskydd blir aktuellt i en en plan, är strandskyddet då av ’betydande’ allmänt intresse per definition eller är det upp till kommunen att bedöma om strandskyddet är av allmänt intresse eller ’betydande’ allmänt intresse. Detta blir avgörande för vilket planförfarande som ska väljas. Tacksam för svar.

    • Hej och tack för din fråga!
      Se tidigare blogginlägg där tidigare frågeställningar är besvarade.

      I prop. 2013/14:126 sid. 74-75 ges en redovisning av begreppen som styr valet av förfarande. Det ges ingen uttömmande redovisning och det behöver prövas av högre rättsinstans för att praxis ska utvecklas om hur begreppen ska tolkas.
      Gällande ”betydande intresse för allmänheten” säger lagstiftaren följande: ” Ärenden där strandskydd sätts i fråga, bör tillhöra denna kategori (betydande intresse för allmänheten – utökat förfarande), men endast i de fall då tidigare allmänt tillgänglig mark tas i anspråk.”

  4. Hej!
    Ska skriva ett missiv till januarinämnden. Vad kan man kalla de ändringarna i PBL, alltså ”Planen ska ha hanteras med standardförfarande enligt ???”. Fortfarande PBL 2010:900 väl? Nya, nya PBL?

  5. Hej, vi har fått en liknande fråga vid ett annat tillfälle. Då fick vi också tre olika alternativ:
    – ”Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari 2015 med standardförfarande/utökat förfarande”
    – ” Detaljplanen upprättas enligt PBL SFS 2014:900, 2014:902 med standardförfarande/utökat förfarande”
    – ” Detaljplanen upprättas enligt PBL med standardförfarande/utökat förfarande.”

    Svaret vi gav då var:
    Alla tre alternativen kan fungera även om vi föredrar det första. Vill man inte ha en så lång mening går det bra att använda den sista eftersom standardförfarande/utökat förfarande innebär att den nya lagstiftningen använts.

  6. Hej! Vad bra med frågelåda – och svar! Jag har två andra frågor:

    5 kap. 20 § Kommunen ska senast den dag då underrättelsen anslås på kommunens anslagstavla skicka
    1. ett meddelande om innehållet i underrättelsen till kända SAKÄGARE och dem som avses i 11 § första stycket 3 och 4. Fråga: Behöver man inte skicka till bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende?

    5 kap. 22 § Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över planförslaget, OM förslaget enligt länsstyrelsens bedömning innebär att
    1. ett riksintresse …. o s v. Fråga: Innebär det att länsstyrelsen inte behöver yttra sig OM förslaget inte innebär…? Detsamma gäller 23 § för lantmäteriet.

    Tacksam för svar!

    • Hej och tack för dina frågor!

      1. I författningskommenteraren i prop. 2013/14:126 sid. 298 står följande:

      ”Senast den dag då underrättelsen anslås på kommunens anslagstavla, ska kommunen skicka ett meddelande om innehållet i underrättelsen till de kända sakägarna, de kända organisationer av hyresgäster som har avtal om förhandlingsordning för en berörd fastighet eller, om någon förhandlingsordning inte gäller, som är anslutna till en riksorganisation inom vars verksamhetsområde en berörd fastighet är belägen samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget. Den som har lämnat skriftliga synpunkter på förslaget under samrådet bör anses ha ett väsentligt intresse i saken. Vidare ska kommunen skicka förslaget och samrådsredogörelsen till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten och berör-da kommuner. Förutom att kungörelsen har ersatts med en underrättelse och tillägget av lantmäterimyndigheten i punkt 2 motsvarar bestämmelserna de gällande bestämmelser om meddelande m.m. i samband med en kungörelse.”

      Det innebär att det inte är givet att skicka en underrättelse till bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende om kommunen inte anser att det är enskilda som har ett väsentligt intresse av förslaget alternativt lämnat synpunkter på förslaget under samrådet.

      2. Ja, precis. Länsstyrelsen ska under granskningen yttra sig över förslaget OM de anser att förslaget kan komma att strida mot bestämmelserna som följer av länsstyrelsens ingripandegrunder. Lantmäterimyndigheten ska yttra sig OM de anser att alla frågor gällande genomförandet inte är lösta i förslaget.

    • I plan- och bygglagen finns det enbart bestämmelser om hur lång samrådstiden ska vara för förslag på detaljplan som tas fram enligt utökat förfarande eller samordnat förfarande (minst tre veckor). Det finns däremot ingen reglering kring hur lång samrådstiden ska vara vid tillämpning av standardförfarandet.

  7. Jag utgår från att detta inte är möjligt, men om kommunen påbörjat ett planprogram 2014 enligt dåvarande lydelse PBL 2010:900 och nu 2015 ska ta fram detaljplaner; kan då PBL i dåvarande lydelse användas?

    • Hej och tack för din fråga!
      Vi har diskuterat det här. Frågan om när ett planarbete är påbörjat är inte närmare beskrivet i lagen eller förarbetena. I vissa fall kan det med säkerhet anses påbörjat – när det finns någon form av beslut och en diarieföring om att ett ärende om planarbete har inletts. Det finns inget säkert svar utan kommunen får bedöma detta själv – med risk att någon kan hävda formaliafel. Det är aldrig fel att avbryta en planprocess och börja om enligt den nya lagstiftningen. Sannolikt är det så att om ett program är dedikerat till en viss eller vissa detaljplaner så är kriterierna uppfyllda i lagen för att planarbetet ska anses påbörjat. Är det ett föråldrat program eller ett mer generellt program som inte är framtaget för att uppfylla PBL:s kriterier för program så anses planarbetet sannolikt inte påbörjat.

  8. Hej här kommer några frågor!!
    Hur är det tänkt angående u-områden, ska de ytorna förses med prickmark.
    Normalt förfarande och samråd, där alla enl samrådskretsen godkänner planförslaget. Då behövs ingen granskning utan endast ett betänkande på två veckor för berörda enl samrådskretsen??
    Hur ska detta meddelas, brev, webb…

    • Hej och tack för dina frågor

      Nej, u-områden behöver inte förses med prickmark.
      Jag är osäker på vad du syftar till eftersom blogginlägget handlar om de lagändringar som trädde i kraft efter årsskiftet. Syftar du till godkännandet som kan ske under samrådet när kommunen tillämpar standardförfarandet enligt den nya processen efter årsskiftet finns det mycket lite beskrivet om detta i både förarbetena och i PBL. Det som framgår är att planhandlingarna som redovisas under samrådet ska vara i komplett skick och inte revideras efter samrådet och godkännandet. Godkännandet ska göras av samtliga i samrådskretsen och det ska enligt förarbetena dokumenteras på lämpligt sätt. Det framgår alltså inte helt tydligt hur godkännandet ska gå till. Däremot ska kommunen efter samrådet sammanställa ett granskningsutlåtande som kan innehålla synpunkter från samrådet men också information om att samrådskretsen godkänt förslaget.

      Därefter kan kommunen hoppa över underrättelse och granskning och gå direkt till antagande och laga kraft.

      /Hanna

  9. Hej!
    Hur och när kommer utbildningsinsatser ske för ändringar i planprocessen som trätt i kraft vid årsskiftet? Hur arbetar ni med stöd till kommunen och länsstyrelsen för att få en enhetlig tillämpning av de nya reglerna, förutom den information som idag finns på er hemsida?

    • Hej och tack för dina frågor!

      Planprocessen kommer vara en del av den kompetenssatsning som Boverket tillsammans med bland andra SKL just nu håller på att utforma. Läs mer om projektet här: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/kompetensinsatser-kring-plan–och-bygglagen/
      I projektet ingår även att delta på nätverksträffar och Boverket har hittills deltagit på en träff som länsstyrelsen i Norrbotten anordnat för sina kommuner samt en i Stockholms län, vi kommer även besöka andra nätverksträffar under året.

      I övrigt arbetar vi med vägledning till PBL kunskapsbanken och det är ett pågående arbete med att utveckla texterna som finns där. Det kommer komma mer djupgående artiklar som beskriver planprocessen framöver.

      /Hanna

    • Hej och tack för dina frågor!
      Planprocessen kommer vara en del av den kompetenssatsning som Boverket tillsammans med bland andra SKL just nu håller på att utforma. Läs mer om projektet här: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/kompetensinsatser-kring-plan–och-bygglagen/
      I projektet ingår även att delta på nätverksträffar och Boverket har hittills deltagit på en träff som länsstyrelsen i Norrbotten anordnat för sina kommuner samt en i Stockholms län, vi kommer även besöka andra nätverksträffar under året.

      I övrigt arbetar vi med vägledning till PBL kunskapsbanken och det är ett pågående arbete med att utveckla texterna som finns där. Det kommer komma mer djupgående artiklar som beskriver planprocessen framöver.

      /Hanna

  10. Hej och tack för dina frågor!
    Planprocessen kommer vara en del av den kompetenssatsning som Boverket tillsammans med bland andra SKL just nu håller på att utforma. Läs mer om projektet här: http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/kompetensinsatser-kring-plan–och-bygglagen/
    I projektet ingår även att delta på nätverksträffar och Boverket har hittills deltagit på en träff som länsstyrelsen i Norrbotten anordnat för sina kommuner samt en i Stockholms län, vi kommer även besöka andra nätverksträffar under året.

    I övrigt arbetar vi med vägledning till PBL kunskapsbanken och det är ett pågående arbete med att utveckla texterna som finns där. Det kommer komma mer djupgående artiklar som beskriver planprocessen framöver.

    /Hanna

  11. Hej igen!
    Jo, jag har läst er länk sedan tidigare som du refererar till. Jag hade gärna sett mer konkret och kontinuerlig uppdaterad information.
    Det står på sidan att:
    ”Boverket kommer att skapa introduktionsutbildningar och fördjupningar för personal inom kommuner och länsstyrelser med ansvar för handläggning inom PBL-området. ”. När kommer det?

    För att det ska bli en snabbare process och enhetlig tillämpning av den lagstiftning så behövs utbildningsinsatser för Alla kommuner. Det räcker inte med information på kunskapsbanken.

    /Siv

    • Hej igen
      När det gäller introduktion och fördjupningar gällande PBL-utbildning pågår nu ett arbete med att ta fram dessa. De första delarna kommer att finnas tillgängliga som webbaserad utbildning på boverket.se i oktober. Mer information kommer inom kort på Boverkets webbplats. Som komplement till detta planeras det under året ett antal webbseminarier inom PBL-området.

      Samtidigt görs nu en PBL-introduktion för politiker. Den kommer att vara klar under första halvan av april och finnas tillgänglig på boverket.se. Det är en webbaserad utbildning som är tänkt att kunna göras i grupp på till exempel ett byggnadsnämndssammanträde eller individuellt. Kursen består av 5 avsnitt som övergripande beskriver PBL avseende ÖP, dp, bygglov, tillsyn.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *