Aktuellt

20 år av jämställdhetsintegrering i staten

Boverkets gäng på konferensen Jämställdhet 2.0 den 6 november 2014 i Göteborg

Boverket fanns på plats för konferensen Jämställdhet 2.0 den 6 november 2014 i Göteborg

Vi var ett fint gäng från Boverket som deltog i konferensen Jämställdhet 2.0 som markerar att jämställdhetsintegrering varit statens strategi för jämställdhetspolitiken i 20 år. Konferensen handlade om vilka lärdomar vi dragit av arbetet och vilka verktyg som visat sig hålla för utvecklingen. Dagen handlade i stora drag om lärdomar om normkritik, intersektionalitet och maskulinitet. UR och Kunskapskanalen dokumenterade konferensen så vi får hålla utkik i tablån framöver.

Konferensen arrangerades av Jämställ.nu, JiM – Jämställdhetsintegrering i myndigheter och Nationella sekretariatet för genusforskning.

Konferensen arrangerades av Jämställ.nu, JiM – Jämställdhetsintegrering i myndigheter och Nationella sekretariatet för genusforskning.

Vår nya jämställdhetsminister Åsa Regnér (s) presenterade sig och påminde om att jämställdhetsintegrering i mycket är ett kunskapsområde. Därför är det viktigt att styra med kunskap och Åsa Regnér hoppas att jämställdhetsintegreringen ska märkas de kommande fyra åren i både regering, statliga myndigheter, kommuner och landsting men även för individen i vardagen.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér (s)

Jämställdhetsminister Åsa Regnér (s)

Normkritik
Berit Larsson, doktor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet, berättade att normkritik handlar om att kritiskt undersöka hur normer skapar inkludering för vissa människor och exkludering för andra. Normer är intressanta sociala fenomen på så sätt att de aldrig beskriver hur något fungerar, utan normer föreskriver istället hur något ska fungera. Därför är Normen grundläggande i vår livsåskådning, i religioner, lagar och så vidare. Men vi ska skilja på Norm och Attityd, eftersom attityder skapas av erfarenheter.

Berit Larsson, doktor i genusvetenskap  vid Göteborgs universitet

Berit Larsson, doktor i genusvetenskap vid Göteborgs universitet

En intressant metafor som dök upp var ”norm-stormen”. Personen som omfattas av normen befinner sig i stormens öga där det är lugnt och tryggt, medan övriga däremot märker hur det stormar och är ojämlikt när man inte omfattas av normen. Att befinna sig i normstormens öga är att äga ett privilegium. Med andra ord märker en sällan om en har ett privilegium innan någon annan påpekar att de saknar samma privilegium, därför är det viktigt att vi människor lyssnar på varandra. Eller som Berit Larsson uttryckte det: ”Vi blir blinda för maktlösheten som drabbar andra.”

Intersektionalitet
Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, berättade att intersektionalitet handlar om hur maktordningar kring exempelvis kön, etnicitet, ålder, funktionsvariation och sexualitet samverkar när människor underordnas eller ges privilegier. Begreppet kommer ur den nordamerikanska antirasistiska feminismen.

Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet

Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet

Intersektionalitet är ett verktyg som vi använder när vi påtalar och diskuterar ojämlikhet, eller specifikt i arbetet med jämställdhetsintegrering när vi talar om ojämställdhet.

Powerpoint-bild från Paulina de los  Reyes föreläsning. Normer/avvikelser: Funktionsnormalitet, könsnormalitet, sexualitetsnormalitet, etnicitetsnormalitet, vithetsnormalitet, friskhetsnormalitet.

Powerpoint-bild från Paulina de los Reyes föreläsning

Paulina de los Reyes berättade även kort om senaste utredningen på området, SOU 2014:34 Inte bara jämställdhet.

Bild från Paulina de los Reyes powerpointpresentation. Inte bara jämställdhet - SOU 2014:34. Intersektionella perspektiv på jämställdhet. Intersektionella perspektiv på regleringar, reformer och rumsliga förändringar. Intersektionella perspektiv på arbetslivets hierarkier.

Bild från Paulina de los Reyes powerpointpresentation

Maskulinitet
Asgeir Persson från Machofabriken berättade om hur de arbetar praktiskt med könsroller och då särskilt hur vi konstruerar Manlighet i samhället.

Lucas Gottzén, doktor i socialt arbete vid Linköpings universitet, berättade om maskulinitet som ett forskningsfält inom genusvetenskapen där normer kring manlighet studeras. Könsroller är ett konservativt sätt att betrakta kön eftersom där bara ryms ”en manlighet”, när det egentligen finns många olika sätt att konstruera sin manlighet på. Det är främst för tidsandan rådande ideal som formar vår förståelse av den manliga könsrollen. Ett exempel är det manliga gråtandet. Under 1800-talet var det manligt att ”gråta en skvätt varje dag”, men idag anses gråten vara omanligt och en förklenande aktivitet. Vi lär exempelvis pojkar (och män!) att ”lite får man tåla” och att man aldrig ska vara den beryktade lipsillen.

Projektledaren Mikael Almén från Nationella sekretariatet för genusforskning

Projektledaren Mikael Almén från Nationella sekretariatet för genusforskning

Artisten och debattören Emil Jensen avslutade dagen med både spoken word och musik, men innan dess avslutade projektledaren Mikael Almén dagens tal på konferensen genom att sammanfatta dagens ämnen på ett mycket bra sätt. Han lyfte fram pedagogiken i den process som jämställdhetsintegrering innebär, där han använde sig av kunskapstrappan för att beskriva hur en person eller organisation kan ta klivet upp från att göra fel och inte veta om det, till att bli medveten genom kunskap och diskussioner, till att bli förändras till det bättre och arbeta mot en framtida situation där vi som personer och organisationer gör rätt utan att särskilt reflektera över det.

Bild från Mikael Alméns powerpointpresentation. Kunskapstrappan. Nedersta steget är Omedvetet inkompetent. Sedan Medvetet inkompetent och medvetet kompetent. Översta trappsteget är Omedvetet kompetent.

Bild från Mikael Alméns powerpointpresentation.

Ytterligare en bild ur Mikael Alméns powerpointpresentation. Pilar som går åt både höger och vänster vid varje begrepp: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionalitet, Sexualitet, Ålder

Ytterligare en bild ur Mikael Alméns powerpointpresentation.

Almén lyfte även kategorierna i verktyget intersektionalitet, där vi kan undersöka oss själva i vårt sammanhang och vår omvärld och bli klokare på alltihop. Det är en intressant inre resa man kan (och bör) göra för att upptäcka hur beroende samhället är av att vi individer varje dag reproducerar det, varje dag medvetet eller omedvetet återskapar Normer i våra förväntningar. Eller som Berit Larsson uttryckte det – normer beskriver inte, utan föreskriver istället hur något ska fungera. Vi bär normerna i våra förväntningar på världen så förändringen börjar, precis som klyschan säger, inom oss.

Ha det gott,
Andreas Johansen

1

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *