Tillgänglighet

Resultatkonferensen Delaktighetsdagen den 10 december 2014

Delaktighetsdagen 2014

 

Den 10 december deltog samordnare Andreas Johansen och avdelningschef Ylva Aller från Boverket på Delaktighetsdagen i Stockholm. Det var en mycket bra resultatkonferens med många viktiga budskap och lika viktig kunskap, så det här är av dessa goda anledningar ett av de lite längre blogginläggen.

Du kan se livesändningen från konferensen nu i efterhand.

Du kan även se twitterflödet under konferensen på hashtaggen #delaktighetsdagen.

 

Dagen leddes av Anne Holm Gulati som är generaldirektör på Myndigheten för delaktighet och vi guidades genom dagen av moderator Erik Blix. Myndigheten för delaktighet (tidigare Handisam, nu även med delar av Hjälpmedelsinstitutet) samlar varje år departement, regeringskansli, myndigheter, funktionshinderrörelsen, kommuner och andra till en resultatkonferens för att återkoppla statens arbete inom Strategin för funktionshinderpolitiken 2011-2016 och diskutera funktionshinderpolitiken.

 

Ministerbesök på Delaktighetsdagen

Åsa Regnér (s) som är barn-, äldre- och jämställdhetsminister var första talaren för dagen och gav en bild av den unika parlamentariska situationen.

Barn äldre och jämställdhetsminister Åsa Regner (s)

Barn äldre och jämställdhetsminister Åsa Regner (s)

Åsa Regner (s)

Åsa Regner (s)

Hon lyfte därefter vikten av att staten samarbetar med funktionshinderrörelsen för att se till att samhällsnormen, även kallad ”Kjell, 42”, inte blir den allena rådande referensramen. För Boverket innebär det som bekant vårt samråd som träffas heldagar tre gånger om året i en dialog om vårt pågående arbete, utöver de många tillfällen under åren då funktionshinderförbund är remissinstanser eller ingår i referensgrupper för särskilda projekt eller utvärderingsarbeten. Ett pinfärskt exempel är översynen av bostadsanpassningslagen som Boverket rapporterar till regeringen vid årsskiftet.

Ministern berättade även att förberedelserna för det som kommer efter Strategi-perioden ska påbörjas under hösten nästa år. 2015 är det sista verksamhetsåret i Strategin för funktionshinderpolitiken så det är förstås hög tid att samla erfarenheterna och kunskapen för att blicka framåt. Slutrapporteringen av Strategin lämnas i mars 2016 av de 22 strategiska myndigheterna, den samlade bilden lämnas i juni av Myndigheten för delaktighet.

Ministern gav även det viktiga beskedet att

”Sverige ska vara väldigt aktiva internationellt för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.”

Med FN:s List of issues med de 46 frågorna i åtanke och Sveriges svar på dessa, är det förstås lätt att spegla regeringens internationella ambition på området i inrikespolitiken. Federationen Lika Unika har med viktiga länkar sammanfattat List of issues.

 

 

Hur är läget 2014?

Magnus Lagercrantz och Erik Lindqvist från Myndigheten för delaktighet presenterade därefter den övergripande bilden av läget i landet och livet för personer som lever med funktionsnedsättning. Du kan fördjupa dig i rapporten på deras webbplats.

Det kan vara abstrakt och svårfångat att dra en rak linje mellan en FN-konvention och vardagslivet och hur den ena kan innebära en verklig förbättring. Men så är det ofta med så övergripande dokument. Magnus och Erik gjorde ändå det på ett fördelaktigt sätt.

På Linjen mellan FN och folkets vardag balanserar det offentliga samhället.

På Linjen mellan FN och folkets vardag balanserar det offentliga samhället.

Bilden visar en rak linje från FN till de många olika individerna i landets befolkning, med alla sina likheter och olikheter. På denna raka linje balanserar aktörerna som har till uppgift att förverkliga FN-deklarationens ambitioner i befolkningens vardagsliv. Där finns riksdag och regering, myndigheter, landsting och regioner och kanske viktigast ändå – kommunerna. Det handlar ofta om att skapa så bra förutsättningar som möjligt för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället och kunna göra egna val.

Ett viktigt budskap var att man även bör lyfta blicken till det breda perspektivet utöver de många bra och särskilda satsningarna. Man behöver även se i vilka större verksamhetsområden som funktionshinderfrågorna måste in i det ordinarie arbetet.

Moderatorn Erik Blix undrade hur Sverige stod i jämförelse med andra länder. Svaret blev att det alltid är bättre att istället jämföra Sverige mot rättigheterna och hur långt vi kommit på vägen att uppfylla dem. Att olika länder har olika förutsättningar och arbetar på olika sätt är en sak, en annan är att en jämförelse länder emellan bär risken att man nöjer sig och därmed bromsar utvecklingen om målet blivit att ”ligga före” ett annat lands utveckling. Rättigheterna är därmed ledstjärnan i arbetet med funktionshinderfrågor.

 

 

Så här jobbar vi i Luleå!

Luleå kommuns framgångsrika arbete presenterades av Yvonne Stålnacke, kommunstyrelsens ordförande. Det är en tydlig framgångsfaktor att ha ledningen med sig eftersom det är de som sätter prioriteringarna i arbetet och visar vad som är viktigt. Hon tryckte mycket riktigt på att framgången berott på att funktionshinderfrågor är ett prioriterat område, att det är en kunskapsfråga i chefslinjen, men även vikten av att samordna samarbeten och insatser. Jag har tidigare skrivit om Luleå kommun i samband med att de var värdkommun för vårens nationella Tillgänglighetskonferens.

Luleå visar vägen!

Luleå visar vägen!

 

Samtal med funktionshinderrörelsen

Vi lyssnade även till ett panelsamtal med Ingrid Burman för Handikappförbunden, Håkan Thomsson för Lika Unika och David Lindwall för Unga Allergiker.

Panelsamtal med funktionshinderrörelsen.

Panelsamtal med funktionshinderrörelsen.

Budskapet var att vi måste synliggöra funktionshinderfrågorna. Ett exempel är att vi har en minister för barn, äldre och jämställdhet som besökte konferensen – så varför har vi inte en tillgänglighetsminister? Mycket riktigt är det vi ser och hör ofta det som vi tänker på. Ytterligare ett budskap var att det inte räcker med god vilja och dialog. Vore det tillräckligt skulle exempelvis enkelt avhjälpta hinder vara avhjälpta nu så här 15 år efter att ”Från patient till medborgare” kom.

 

 

Årets Bubblare: Migrationsverket

Varje år utses den myndighet som tagit det starkaste klivet framåt i utvecklingen och i år utsågs Migrationsverket, vars generaldirektör Anders Danielsson emottog utmärkelsen med glädje:

– Det är inte varje dag Migrationsverket får en klapp på axeln för sitt arbete så vi är glada när det händer.

 

Migrationsverket tar emot utmärkelsen från Myndigheten för delaktighet.

Migrationsverket tar emot utmärkelsen från Myndigheten för delaktighet.

Myndighetens för delaktighets motivering till Årets Bubblare är som följer:

”Migrationsverket har på ett föredömligt sätt tagit ett helhetsgrepp kring uppdraget och genomfört starka insatser på flera nivåer för att nå delmålen. Myndigheten har satsat på kompetenshöjning hos personalen, inventerat samtliga lokaler och på ett exemplariskt sätt ökat tillgängligheten till myndighetens information och kommunikation, bland annat genom att ta fram en ny tillgänglig webbplats.”

 

 

Eftermiddagens temadialog

Under eftermiddagen fördes temadialog kring FN:s List of issues, eller 46 frågor till Sverige, som jag nämnde ovan. Vi satt uppdelade på 16 grupper som valde ut två-tre frågor att diskutera, och sedan dokumentera ett resonerande svar på Vem som bör göra Vad i frågan. Det påpekas ofta att det är mycket snack och lite verkstad, men ibland blir verkstaden effektivare av att föregås av snack. Så nu är det bara att sätta igång.

 

Temadialog i Pelarsalen.

Temadialog i Pelarsalen.

 

Program för temadialogen.

Program för temadialogen.

 

Ha det gott!

 

/Andreas

1

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *