Tillgänglighet

MFD om Design för Alla

Konceptet Design för Alla är viktigt inom funktionshinderpolitiken och ett omistligt verktyg när man arbetar med funktionshinderfrågor. Därför kontaktade jag Hans von Axelsson på Myndigheten för delaktighet, som svarade på fem väl valda frågor.

Med detta vill jag rikta ett varmt tack till Hans för de insiktsfulla svaren!

Varsågoda!

/ Andreas

 

Fråga 1: I utredningen Från patient till medborgare diskuteras konceptet Design för alla och att detta bör genomsyra samhällets arbete med funktionshinderfrågor. Har den ambitionen nått fram idag?

Svar: Det ser lite olika ut inom olika områden. Skulle vilja säga att det tydliga fokus som fanns då för snart 15 år sedan inom området för byggd miljö inte avspeglas så tydligt i dagens skrivningar t.ex. i budgetpropositionen. Fokus har snarast legat på enkelt avhjälpt hinder och diskrimineringsskydd för personer med funktionsnedsättning. Alltså ett retrospektivt tänk som inte hade behövts i samma utsträckning om det gjorts rätt från början. Den större bilden, som Design för Alla står för, kan därför inom området för byggd miljö inte sägas ha fått förväntat genomslag. Finns dock undantag. Ett sådant är projektet Värdig entré, en väl dokumenterad Design för Alla-process. Design för Alla har däremot nått större förankring inom it-området. Där är regeringens Användningsforum indirekt ett resultat av kampanjen Befria olikheten som inom it-området resulterade i ett uttalande till regeringen. Sedan fick dåvarande Handisam ett antal uppdrag från regeringen som bland annat gav Användningsforum. PTS har också med Designa för Alla som parameter i sina innovationstävlingar.

 

Fråga 2: Vilka samhällssektorer samarbetar idag och kring vad, baserat på Design för alla?

Svar: Användningsforum är ett exempel på hur man kan föra en strategisk dialog för användbarhet och tillgänglighet med de viktiga tvärsnitten ur samhället samtidigt. I forumet möter representanter från det offentliga, näringsliv, forskare och ideella organisationer som fack, konsument-, äldre-, invandrar- och funktionshindersorganisationer. Det börjar nu efter ett par år komma ut tydliga exempel och rekommendationer från Användningsforum. Fördelen är att det är förankrat bland de olika tvärsnitten redan från början. Att Myndigheten för delaktighet fått inskrivet i sin instruktion att ”Universell utformning” är ett område för kunskapsutveckling är positivt. Det kan leda till förändring. Kopplingarna till en socialt hållbar utveckling är viktig. Den framgår nu tydligt i FN:s allmänna kommentar om tillgänglighet.

 

Fråga 3: Vad har Design för alla för roll i framtiden?

Svar: Vad som kan åstadkommas med medvetna designprocesser som tar sin utgångspunkt i verkliga behov och möjligheter hos användarna, alltså det som är kärnan i Design för Alla, och de samhällsutmaningar vi står inför borde sätta Design för Alla, som process och metod, högt på agendan hos alla beslutsfattare på alla nivåer i samhället. Att tänka, planera och genomföra rätt svarar upp mot de bärande samhällstrendernas utmaningar. Ett alltmer individualiserat folk kommer inte att köpa ”one size fits all”  för någon genomsnittsanvändare som inte finns. Med urbaniseringen går flyttlassen mot städerna. Det kommer krävas smartare lösningar för att få ihop samhället. Den åldrande befolkningen där en större andel har begränsningar i sin funktionsförmåga och stärkta rättigheter för individer med funktionsnedsättning, trycker också på för ett tydligare ansvarstagande och en helhetssyn. God design för social och ekonomisk hållbarhet sammanfattar konceptet Design för Alla. Vad hindrar oss?

 

Fråga 4: Ett konkret exempel är Turism för alla. Inom vilket samhällsområde ser du att det lyfts härnäst?

Svar: Kollektivtrafik med alla dessa inbygga utmaningar som biljetthantering, betalning, bytespunkter, informationskrav, krav på fordon och gestaltade miljöer är det samhällsområde där  jag tror att det finns störst potential. Digitaliseringens möjligheter och de kombinationer som krävs för fordon och byggd miljö ger utmaningar. Kreativa lösningar kommer ge oss verklig skjuts mot både ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling.

 

Fråga 5: Utredaren Christer Larsson har i uppdrag att genomföra kommittédirektivet för ny politik för arkitektur, form och design. Vilken roll ser du att Design för alla har i det sammanhanget?

Svar: Så här står det i examenskraven för arkitekter:

”För arkitektexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn väga in relevanta vetenskapliga, samhälleliga, estetiska och etiska aspekter i sina bedömningar och avvägningar och samtidigt ta hänsyn till samhällets och alla människors olika behov och funktionsförmåga, liksom till samspelet mellan människor och den fysiska livsmiljön, inbegripet arbetsmiljön…”

Design för Alla som förhållningssätt, process och metod kräver arkitekter som kan omsätta ett socialt ansvarstagande till kreativa processer där användarnas behov och möjligheter sätts i fokus. Den sociala hållbarhet som FN ser som självklar och som har sin förankring i mänskliga rättigheter ger en vision att nå i gestaltningen av samhället. Människor med alla hens olikheter, behov och potential ska kunna leva i gemenskap och trygghet. Designers och arkitekter kan med rätt förutsättningar få det att hända.

Ge dem chansen!

2

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *