Aktuellt

Plattformsmöte #1

I Göteborg den 23 april startade plattform för hållbar stadsutveckling det första mötet vars innehåll bygger på fokusområdet Människan i centrum. Fyra plattformsmöten arrangeras under året för att tillgodose regeringsuppdragets syften; att bidra till samverkan, samordning, kunskapsutveckling, kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte på både lokal, regional och nationell nivå. På bild ses Sofia Wieselfors från Trafikverket som var värd för mötet, ta emot de första besökarna.

Samhällsutvecklare
Stefan Engdahl, chef för verksamhetsområde samhälle, Trafikverket, hälsade välkommen. Han beskrev stadsbyggnadsfrågor som handlar om samverkan och samarbete. Stefan Engdahl pekade också på att det är viktigt att komma ihåg att plattformens uppdrag om hållbar stadsutveckling inte bara handlar om storstäder som Stockholm, Malmö och Göteborg utan om alla urbaniserade miljöer i Sverige. Urbaniseringen pågår på många ställen. Trafikverkets uppgift är att tillgängliggöra Sverige genom god infrastruktur.

Tidsperspektiv
Mia Wahlström, ekonom och doktorand KTH och konsult på Tyréns beskrev staden ur tidsperspektivet idag och imorgon. Urbaniseringen har gått snabbt, idag bor 50 procent av jordens befolkning i städer. 2050 är det 75 procent. Mia Wahlström beskrev fyra framgångsfaktorer; mångfald, hållbar utveckling, samverkan och själ. Mångfald innefattar alla slags människor, att det finns jobb, butiker, hållbara transporter som reglerar flöden i staden. Mångfald föder kreativitet vilket är viktigt i tjänstesamhället. Hållbar utveckling innebär smarta lösningar; det ska vara lätt att göra rätt! Se sidan ”thefuntheory.com” med exempel på innovativt tänkande! Samverkan mellan människor, kompetenser, kommuner, regioner är förstås viktig. En fråga att ställa är hur staden tar emot mig i sitt nätverk? Själ som framgångsfaktor beskriver Mia Wahlström som att alla städer har inte en image – men alla platser har en själ. Själen är den känslan man får när man kommer till en stad. Det finns specifika egenskaper för varje plats och de tar sig uttryck som formar människans relation till just den platsen.

Människan i centrum
Mikael Stigendal, professor i sociologi, Malmö högskola och ledamot i Malmökommissionen inledde med den provocerande frågan; Rubrik för dagens möte är Människan i centrum – men vilken människa menar ni då? I en databas där han slumpmässigt sorterade på en ”vanlig” människa fick han fram Jacob Wallenberg. Mikael Stigendal beskrev kunskapssyn med två begrepp, kvantifiering och faktakunskap. Vår vanliga syn på arbete är att det innefattar bara det betalda, allt obetalt arbete som görs räknas inte på samma sätt. Vi har ett framgångsmått som Mikael Stigendal beskrev som antalet jobb och nystartade företag. Han menade att vi kan inte bara fokusera på symptomen och försöka lösa ut frågorna i enskilda bostadsområden, vi måste diskutera orsakerna bakom ett skeende där vi att alltmer tenderar att hamna i innanför- och utanförskap.

Skapa miljöer som lockar människor
Solvejg Reigstad, Gehl Architects beskrev betydelsen av en vision – att göra städer för människor. En säker, sund, attraktiv stad. Visionsbilden som vi arkitekter tar fram blir sällan som verkligheten, menade Solvejg Reigstad. Planeringsprocessen börjar traditionellt med att man sätter ut hus, sedan planeras för mellanrum mellan husen, sedan kommer frågor om infrastruktur och sist kommer människorna. Kanske ska vi vända på det och tänka att vill vi ha folkliv så börjar vi med att sätta människan i centrum och skapa miljöer som lockar folk så får byggnader och infrastruktur komma därefter. Traditionella städer är byggda efter mänskliga behov och förutsättningar. Därefter kom bilen och staden började byggas efter bilen istället, nu har människan börjat ta tillbaka staden och stadsrummet.

Konvent 2014
Magnus Bengtsson, Trafikverket återkopplade från det konvent som plattformen genomförde i slutet av 2014. Där framkom att Livskvalitet −Integration, smidiga kommunikationer, tillgänglighet, rekreation och natur, god grundservice och god arkitektur. God livskvalitet förutsätter samarbete och samverkan lokalt, regionalt och nationellt. För att skapa god livskvalitet måste en mängd aktörer samarbeta och samverka och ingen kan påverka inom alla områden ensamt. Vidare konstaterades att det är mycket viktigt att en gemensam målbild skapas för stadens utveckling – även här måste en mängd olika aktörer delta. En summering av hela konventet 2014, landade i att det efterfrågas en samlad, gemensam mötesplats för frågor om stadsutveckling.

Regionplan
Fredrik Meurman, TRF (tillväxt och regionplaneförvaltningen) på Stockholms läns landsting beskrev arbetet med RUFS; Sveriges enda antagna regionplan. En karta över lämpliga bebyggelseområden har tagits fram i regionplanen. Regionplanens bebyggelsekarta är inte bindande för kommuner men den ger ett underlag för kommunerna i planeringen, en helhetsbild . I arbetet har medvetenhet om tidsandan, olika val och antaganden, värderingar och den sektorisering som Sverige utvecklat varit betydelsefull. Tänk ett steg vidare; på lokal nivå, tänk regionalt, på regional nivå, tänk nationellt, på nationell nivå, tänk globalt. Fredrik Meurman avslutade sin föredragning med ett medskick till Boverket, det behövs en tydlig definition på vad är en stad?

Workshop
Hur förverkligar vi en gemensam målbild? Denna fråga inledde eftermiddagens workshop med exempel från Bergsjön i Göteborg. Mari Tastare och Therese Axenborg, Göteborgs stad, redogjorde för hur de arbetar i Bergsjön. En effekt av de projekt som tidigare bedrivits i just Bergsjön var att de boende inte vill ha fler projekt, de efterfrågar långsiktiga, hållbara lösningar.

Vad kan plattformen göra?
Och just långsiktiga, hållbara lösningar som åstadkoms genom samverkan ska Plattform för hållbar stadsutveckling bidra till! Vi bjuder in till plattformsmöten och konvent för att du ska kunna påverka! Var någonstans har du annars möjlighet att träffa fem myndigheter i frågor om hållbar stadsutveckling på en och samma gång?

På den här länken hittar du information om årets plattformsmöten och konvent.

Du kan också prenumerera på vårt nyhetsbrev!

 

Om Hans Gustafsson

Kommunikationsansvarig för Boverkets PBL Kompetens, ett regeringsuppdrag om att kompetensutveckla och stärka tillämpning av Plan- och bygglagen. Pågår till 2020.
2

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *