Aktuellt

Plattformsmöte #2

Nu har vi hunnit ha det andra av de fyra planerade plattformsmötena för året. Temat den här gången var kunskapsutveckling och platsen var Sliperiet i Umeå. Det produceras enormt mycket kunskap om hållbar stadsutveckling på flera nivåer i samhället i akademin och konsultvärlden samt på myndigheter och kommuner. Plattformsmöten är ett sätt  att nå ut och sprida kunskap till fler.

Plattformen för hållbar stadsutveckling är en mötesplats där deltagarna kan mötas för att både lyssna på intressanta föredragare och nätverka i syfte att lära av varandra. Under förmiddagen anordnades traditionella föredrag och ett panelsamtal kring forskning och erfarenheter inom samhällsplaneringen, och på eftermiddagen genomfördes workshops i smågrupper.

Hot och möjligheter
Staffan Laestadius (professor emeritus, KTH) uppmärksammade klimatförändringarna i sitt inledande föredrag ”Från kunskap till drivkraft”. Han anser att människan gör förvånansvärt lite trots att vi är medvetna om att vi står inför stora utmaningar med stigande temperaturer och höjda havsnivåer. Inom både kultur- och samhällsdebatt är det som om problemen inte ens existerar vilket också gäller vår livsstil menar Laestadius. Bland de fordon som ökar mest är det snöskotrar (+356%) och terränghjulingar (+429%), även antalet bilar ökar i en högre takt än till exempel antalet bussar. Sett till hur vi reser så ökar flyg och bilresandet mest medan kollektivtrafik och tågresande ökar mer marginellt. Han menar att vi lever i en motsägelsefull tillvaro där vi å ena sidan vet att klimatförändringarna är ett hot men å andra sidan möter dem med marginella åtgärder. Utsläppen av koldioxid måste minska med hälften till 2030 för att ytterligare halveras till 2050 och 2080 om vi ska klara tvågradersmålet. Med dagens ökningstakt av koldioxidutsläpp har vi 17 år på oss och skulle vi stanna på dagens utsläpp har vi 25 år på oss att agera. Det kan tyckas oöverstigligt men det är långt ifrån omöjligt om vi börjar agera nu. Det handlar om att bygga samhällen och städer som gynnar cykel och kollektivtrafik framför bilen och bygga snabbtågsbanor istället för att öka kapaciteten på våra flygplatser. Det behövs också fler vindkraftverk som producerar grön el. Med dessa åtgärder har vi en möjlighet att minska koldioxidutsläppen årligen med 4%.

Staden som katalysator
Städerna kan bli den katalysator som leder omställningen mot ett hållbart samhälle. Lokala politiker går ofta betydligt längre i sina visioner och ambitioner när det gäller hållbarhet än vad nationella politiker gör. Det finns idag priser att vinna för de städer som har ett bra hållbarhetsarbete och det leder till en situation där kommuner tävlar med och sporrar varandra i arbetet med hållbarhet, -vilket är positivt. Det är också i städerna vi har möjlighet att åka kollektivt och använda cykeln istället för bilen eftersom vi bor tätt och avstånden är korta.

Incitament för att leva hållbart
Ska vi få folk att cykla, åka kollektivt och sopsortera så måste det finnas en infrastruktur på plats vilket Lise-Lott Karlsson Kolessar från White arkitekter lyfte fram i sitt föredrag. Att det ska vara lätt att göra rätt må vara ett något slitet begrepp men det är precis vad det handlar om. Är det enklare att cykla, ta buss, åka tåg eller sopsortera istället för att ta bil, flyga, slänga allt i samma kärl, så ger det incitament att leva hållbart. Inte bara för att det är hållbart utan också för det är de enklaste alternativen. Vad kostar det egentligen att bygga hållbart? Det är givetvis en intressant fråga men en minst lika relevant fråga vi borde ställa oss är vad det kostar att inte bygga hållbart? Biltrafiken är sju gånger så dyr som cykeltrafik, lägg därtill det faktum att cykeltrafik ger positiva effekter för folkhälsan som vi inte får ut av biltrafiken. Dessutom kommer kostnaderna för att säkra våra samhällen från klimatförändringarna bli enormt stora.

Social hållbarhet
Men det går inte enbart att se till frågor om infrastruktur. Den sociala aspekten av hållbarhet är minst lika viktig för att människor ska må bra. Social hållbarhet handlar inte bara om att människor ska ha ett jobb att gå till utan minst lika mycket att det ska finnas en social tillit och social sammanhållning inom samhället. Det finns goda exempel på hyresvärdar som anställer långtidsarbetslösa boende för att arbeta med fastighetsskötsel och renoveringar i sina egna bostadsområden. Detta ger inte bara arbetstillfällen utan skapar också en känsla att förvalta området tillsammans. Att skapa möjligheter för stadsodling och andra projekt som involverar de boende ger också positiva effekter för ett områdes sociala sammanhållning och utveckling.

Internationella erfarenheter
Till sist fick vi också ta del av några internationella erfarenheter från två projekt i Kina där svenska företag och myndigheter varit involverade och svenska bostadsområden som exempelvis Västra hamnen och Hammarby Sjöstad varit förebilder. Det var Olga Kordas från KTH energy platform som pratade om Tangshan och Wuxi Sino. Erfarenheterna är inte enbart positiva, vilket till största delen har berott på bristande samsyn kring målbilden och hur de skulle nå dit. Det är viktigt att inte bara visa på positiva erfarenheter utan även de negativa bör vi dra lärdom av. Innan man går in i ett projekt behövs tydlig kommunikation om vad man avser med hållbar stadsplanering och hur det ska genomföras i praktiken vilket givetvis alltid gäller inom hållbar stadsutveckling. Vikten av en gemensam målbild var också något som diskuterades utifrån det första plattformsmötet med temat Människan i centrum i Göteborg.

Tillsammans för ett bättre liv i staden!
Dagen innehöll många intressanta samtal och föredrag. Nu ser vi fram emot kommande plattformsmöten i Stockholm och Malmö, och vårt seminarium i Almedalen med titeln ”Tillsammans för ett bättre liv i staden”. Året avslutas med ett större konvent den 10-11 december i Stockholm då vi summerar årets aktiviteter och stakar ut plattformens inriktning för 2016.

Väl mött vare sig du kommer på våra plattformsmöten eller konvent!

Om Hans Gustafsson

Kommunikationsansvarig för Boverkets PBL Kompetens, ett regeringsuppdrag om att kompetensutveckla och stärka tillämpning av Plan- och bygglagen. Pågår till 2020.
2

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *