Internationellt

Perspektiv på hållbar stadsutveckling från Uganda och Kenya

Jag måste stänga bilfönstret. Utanför trixar sig motorcyklarna fram, kryssar mellan bilarna, ibland upp på trottoaren. Men vi står stilla i bilkön, rör oss bara några enstaka meter under en kvart. Framför och bakom oss puttrar köer av andra bilar. Luften är tät av avgaserna. Det är varmt så att svetten lackar, dammet från gatan lägger sig som en hinna på huden.

Trafikstockningen i Kampala, Ugandas huvudstad

Trafikstockningen i Kampala, Ugandas huvudstad

Under fem dagar besöker vi Ugandas huvudstad Kampala och Kenyas huvudstad Nairobi. Boverket har tillsammans med Naturvårdsverket fått pengar från SIDA för att stötta den nationella nivån i fyra östafrikanska länder inom hållbar stadsutveckling. Östafrika är den minst urbaniserade delen av Afrika, bara mellan 20-30 procent av befolkningen bor i städer eller tätorter. Men det är också den delen i Afrika där urbaniseringstakten är som högst.

En stor del av urbanisering sker till små och mellanstora städer där det nästan helt saknas planering. Människorna söker sig till städerna för drömmen om ett bättre liv, men i städerna finns varken särskilt mycket arbete eller bostäder. Istället växer städerna genom informella bosättningar eller slumområden. I Nairobi bor 60 procent av den urbana befolkningen i slumområden på en landyta som motsvarar 5 procent av stadens totala yta. Bara i Kibera, Nairobis största kåkstad, bor det över 1 miljon invånare. Det är lika många människor som i Stockholm stad! Detta i ett område som saknar rinnande vatten, avlopp och där de översta 3 meterna i marken består av hårt packade sopor.

Boverkare mötte direktören för Bostadsenheten på Ministry of Housing, Landuse and Urban Planning i Uganda.

Boverkare mötte direktören för Bostadsenheten på Ministry of Housing, Landuse and Urban Planning i Uganda.

Det kan kännas hopplöst. Men det finns också många ljuspunkter. I torsdags träffade vi en NGO som arbetar med att stötta illegala bosättningar att ta fram egna utvecklingsplaner. Under ledning av organisationen samlar befolkningen själva in data om invånarantal, antal hushåll, inkomstnivåer, sysselsättning med mera. Tillsammans identifierar de vilka behov som finns i området och olika förslag på lösningar tas fram. Med hjälp av universitetet tar de sedan fram en bosättningsplan som lämnas till kommunen. På så sätt får kommunen ett bra underlag för investeringar. Men organisationen berättade också att de lösningar som skulle vara bra för att hantera problem snabbt i slumområdena, strider mot regelverk för till exempel byggande. De skulle behöva en större flexibilitet i regelverket helt enkelt. Känns behovet igen?

När vi äntligen har kommit fram till hotellet har den 3,5 mil långa bilturen från flygplatsen till hotellet tagit oss över två timmar. Många människor måste igenom den här trafiken varje dag. I Ugandas huvudstad Kampala är kollektivtrafiken nästan obefintlig. Utöver att det går mycket tid sker det också många olyckor. Men den värsta effekten av trafiken är ändå luftföroreningarna som vissa dagar är väldigt svår.

Det finns stora skillnader mellan våra länder, men också stora likheter.  Utmaningarna är i mångt och mycket desamma. Kapaciteten att hantera en växande befolkning i våra städer samtidigt som vi ska tillgodose behovet av bostäder som människor har råd med, ta hänsyn till miljön och ekosystemtjänster och inte minst minska påverka på klimatet och anpassa oss till ett klimat som kommer att bli allt mer extremt.  Vi måste hitta snabba lösningar, men ändå tänka strategiskt och långsiktigt. Detta SIDA-projekt kommer att pågå i fyra år och vi har mycket att lära varandra.

/Ulrika Åkerlund, enheten för stad och land & Therese Byheden, enheten för plan och bygg

 

Strengthening Institutions for a Sustainable Climate – A Global Capacity Development programme 2018-2022 – fakta om projektet

Naturvårdsverket och Boverket har tillsammans med andra myndigheter fått medel från SIDA för att stötta myndigheter på nationell nivå i Zimbabwe, Kenya, Etiopien och Uganda. Projektet består av två delar. En klimatdel som handlar om att ta fram underlag och data om utsläpp av växthusgaser kopplat till Parisavtalet. Den andra delen handlar om hållbar urbanisering och stadsutveckling. Det pågår många projekt på den lokala nivån i dessa länder, men det finns ett starkt behov av att stötta ministerier och andra myndigheter i dessa frågor. Ministerierna har själva fått utforma projekt som de vill ha stöd i. Dessa projekt handlar bland annat om hur man implementerar översiktsplaner, hur boende i informella bosättningar kan involveras i klimatanpassningsarbetet, kompetensutveckling av planerare och framtagning av planeringsunderlag för klimatanpassning.

Om du vill veta mer om projektet så kan du kontakta Boverkets projektledare Sofie Adolfsson Jörby eller Bo Söderberg, Therese Byheden eller Ulrika Åkerlund.

5

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *