Arkitektur

Basketkorg mot vägg med texten time for change på väggen

Kommunikation är betydelsefullt vid alla förändringar. Kan strategisk improvisation användas i kommunikationen om arkitektur och gestaltad livsmiljö? Foto: Scandinav

Att kommunicera arkitektur och gestaltad livsmiljö

För någon vecka sedan lyssnade jag på en föreläsning av Jesper Falkheimer, professor vid institutionen för strategisk kommunikation, Lunds Universitet. Han beskrev bland annat hur vi har gått från organisationer med rationella standardmodeller (t.ex. planer, kontrollsystem) till strategisk improvisation.

Utgångspunkter för strategisk improvisation

Så här beskriver Jesper Falkheimer utgångspunkterna för strategisk improvisation. I en värld som upplevs som ständigt föränderlig, mer eller mindre omöjlig att förstå och där konkurrensen från andra organisationer är mycket hård är det viktigt att kunna reagera snabbt. Allt fler ser sig som samhällsaktörer vars beslut har konsekvenser också för samhället i stort. Avgörande för om detta lyckas eller inte är vår tidigare erfarenhet, förkunskaper samt uppfattnings- och anpassningsförmåga (timing) vilket är vår förmåga att improvisera strategiskt.

Studie om den kommunikativa organisationen

Vi lägger för mycket resurser på kommunikation i relation till vad vi får ut av det. Det är ett av resultaten i den studie ”Den kommunikativa organisationen”, (över 8 000 respondenter) som Falkheimer mfl har tagit fram. I studien är det 25 procent av kommunikatörerna och 63 procent av cheferna som instämmer i frågan om resurser. Kan strategisk improvisation vara ett sätt att hantera kommunikationen i till exempel regeringsuppdraget om arkitektur och gestaltad livsmiljö som jag arbetar med?

Vad säger propositionen som ligger till grund för regeringsuppdraget?

I proposition 2017/18:110 Politik för gestaltad livsmiljö, sökte jag på begreppet kommunikation. Jag fick några träffar på kommunikationer, men det är först i slutet där hela propositionen sammanfattas som kommunikationens betydelse beskrivs: (1.) ”Uppdraget omfattar att analysera begreppsanvändning och språkbruk för att kommunikationen av arkitektur, form och design ska främjas och utvecklas.” (2.) ”Förutsättningarna för och möjligheterna till produktion, konsumtion och kommunikation har dramatiskt förändrats, främst genom omfattande teknikutveckling.” (3.) ”En kommunikation och diskussion om hur begreppen arkitektur, form och design används syftar till att öka förståelsen mellan områdets utövare, oberoende av i vilka roller de möts i samhällsbyggandet.” (4.) ”…en kontinuerlig diskussion om området och om perspektivet gestaltad livsmiljö, kopplad till samhällets utmaningar, är nödvändig för en gemensam förståelse för vad arkitektur, form och design gör. Det är utgångspunkten för en djupare insikt om vilka värden som ska vägleda utvecklingen av livsmiljön. Alltför skilda tolkningar av områdets innebörd kan vara till nackdel både för arbetet med arkitektur, form och design och även för en politik som ska stärka frågornas ställning. En gemensam uppfattning skapar också en möjlighet att samla olika utövare och intressenter.” Så långt propositionen.

Strategisk improvisation!

Så här kan begreppet strategisk improvisation användas på propositionens texter tänker jag;

(1.) De begrepp och det språkbruk som används i kommunikationen om arkitektur bör kunna uppfattas av alla, men även fackbegrepp bör kunna främja och utveckla dialogen, min tidigare erfarenhet säger mig att vissa fackbegrepp är nödvändiga – men vilka? Improvisera men ta också hjälp av språkrådet!

(2.) Teknikutveckling driver fram nya kommunikationsmönster, kan ett begrepp som gestaltad livsmiljö kommuniceras i sociala medier? Självklart, gestalta din egen livsmiljö och berätta om hur den ser ut! På Youtube till exempel.

(3.) Hur ser timingen ut för att skapa förståelse för arkitektur och gestaltad livsmiljö? Bra! En tjänst som Sveriges riksarkitekt är tillsatt på Boverket och ett stort regeringsuppdrag arbetar för att förse omvärlden med kunskap om arkitektur och gestaltad livsmiljö. Men hur når vi ut genom allt brus? Kommunicerar på ett strategiskt sätt, d.v.s. planerar och väljer rätt kanaler för våra budskap, deltar på både digitala och fysiska möten där arkitektur och gestaltad livsmiljö diskuteras, eller bör diskuteras (improvisera!).

(4.) Att skapa en gemensam uppfattning om arkitektur och gestaltad livsmiljö leder till frågan; gemensam för vilka? Ett strategiskt förhållningssätt bör vara att ta reda på vilka vi ska prioritera först.  Och hur vi ska diskutera den gemensamma uppfattningen med dem. Till vår hjälp finns en ramberättelse där Boverket sammanfattar den nya politiken (propositionen). Färdig att kommunicera!  Vi har alltså en ram för kommunikationen om vi vill använda strategisk improvisation.  Men vilken händelse i omvärlden som handlar om arkitektur och gestaltad livsmiljö, kan trigga igång improvisationen? Det återstår att se.

 

Hans Gustafsson,
kommunikatör Boverket

 

Läs mer om arkitektur och gestaltad livsmiljö på Boverkets webbsidor.

Vill du veta mer om projektet och studien ”Den Kommunikativa organisationen”.

Här kan du lyssna på en poddsändning om strategisk improvisation.

 

 

 

Om Hans Gustafsson

Kommunikationsansvarig för Boverkets PBL Kompetens, ett regeringsuppdrag om att kompetensutveckla och stärka tillämpning av Plan- och bygglagen. Pågår till 2020.
2

Kommentarer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *