Internationellt

Nordiskt plan- och juristmöte på Island 5-7/6 2019

Danmark inledde årets Nordiska plan- och juristmöte som detta år hölls på Island. För Danmark var det en stor dag. Nationaldag och val till folketinget. Mötets första punkt var aktuellt och senaste nytt från respektive land.

Allt lappande och lagande leder inte till en hållbar utveckling

Gemensamt för länderna var att flera års lappande och lagande i lagstiftningarna med syfte att förenkla och effektivisera nu har resulterat i att flera av länderna är på gång eller funderar på att se över lagstiftningen som helhet. Detta med syfte att utreda hur lagstiftningen egentligen möter framtidens utmaningar och hur kopplingar till annan sektorslagstiftning kan förenklas och förbättras.

Danmark informerade om att ”Fingerplan 2019”, vilken omfattar huvudstadsregionen, nu är klar. Nytt är bland annat nya öar som ska skydda Köpenhamn mot stigande havsnivåer. I Danmark är också landsbygdsfrågan het. På samma sätt som stad, kust och detaljhandeln har nu denna fråga fått ett eget kapitel i planlagen. I Norge har man precis utvärderat sin lagstiftning med hjälp av akademin. Forskarna har funnit att lagen i liten grad säkrar nationella mål och ambitioner som klimathänsyn och natur. Men den har legitimitet. De kunde också konstatera att många sektorslagar blir ett hinder för en effektiv process.

I Finland stod också frågan om hur samhällsutmaningarna ska nås på agendan. En viktig del i arbetet med en ny markanvändnings- och bygglag. Ett inkluderande och kunnigt Finland med hälso-, klimat- och bostadsfrågor i fokus kräver också en annan ekonomisk modell. På Island stod bostadsfrågan i centrum. En handlingsplan med 40 förslag för att hantera utmaningarna är under framtagande innehållande bland annat mer medel till allmännyttan, förenklingar av regelverk, medel för att påskynda utbyggnaden av offentliga transporter och infrastruktur för kollektivtrafik.

Personer sitter i ett mötesrum framför en skärm och en föreläsare.

Årets nordiska plan- och juristmöte samlade närmare 30 deltagare från de nordiska länderna.

Planeringen ska inte skapa hinder…

Under mötets andra dag stod planeringen i det öppna landskapet på agendan liksom klimat och ”planning gain”. Under temat det öppna landskapet kretsade diskussionen från utmaningen mellan bevarande och utveckling. Fungerande samhällen och hållbara färdsätt, en livskraftig natur- och kulturmiljö samt naturtillgångar. I Finland är man tydlig med att planeringen inte ska skapa hinder för områden som har möjlighet att utvecklas. På Island ska en klassificering av jordbruksmark och en landskapsanalys ligga till grund för all planering på landsbygden. Planläggningen ska bidra till balans mellan natur, landskap, kultur och klimat. På Island ser man en tendens att folk vill flytta till landsbygden. Mark för fritidshus, året runt boende, småbruk, hotell och turiststugor efterfrågas. I Danmark har man infört en 3 kilometers zon från kusten där regler införts som styr nettotillkomsten av sommarhus i syfte att bevara en obruten kust för turismen men också i syfte att inte sprida bebyggelsen utanför stadszoner och byar.

”Planning gain” – samfinansiering…

Under juristernas tema diskuterades ”planning gain” som enkelt kan beskrivas som möjligheten för det offentliga att begära att fastighetsägare (som får ökat fastighetsvärde med anledning av en fysisk plan) ska bekosta eller vidta åtgärd som är till fördel för det allmänna.

I Danmark regleras vilka avtal som kan upprättas mellan kommunen och fastighetsägarna i lag. På Island har man ingen lagstiftning angående ”planning gain”. Däremot ingår Reykjavik kommun avtal med fastighetsägare om att de ska bekosta infrastruktur när användningen av exempelvis ett nedgånget industriområde genom en plan ska tillåtas omvandlas till ett område med bostäder eller kontor. Den allmänna meningen är att detta kan accepteras eftersom fastighetsägaren får en värdeökning men det finns branschföreträdare som är kritiska. Norge berättade att man har ett system med privat finansiering av offentlig infrastruktur. Även här är systemet frivilligt. I Finland bestämmer kommunerna själva sin roll och verksamhet vad gäller dessa frågor.

Bidra planeringen till klimatförbättring?

Under planerarnas tema klimat kunde konstateras att länderna brottas med samma frågor och utmaningar. Trafikens påverkan måste förändras och här kan planeringen ha en roll. Danmark har fokus på att stärka grönstrukturen, förtäta och hantera översvämningar och klimatanpassa bebyggelsen nära havet. I Norge har man statliga riktlinjer som kommunerna ska följa för klimat och energiplanläggning och klimatanpassning. I Finland stärker man klimatlagens styrande effekt och energi- och klimatstrategins inriktning för områdesanvändningen. Samtliga länder kunde konstatera att planeringen trots fokus på att minska biltrafiken inte lyckats under 2000-talet. Frågan ställdes vilken roll statens ska ta i en omställning av fordonsflottan t.ex. mot eldrivna självkörande fordonssystem. I övrigt diskuterades vikten av hållbar resursanvändning men också att planeringen idag inte har någon påverkan på flera av de stora klimatbovarna som areella näringar och själva byggprocessen.

Norska laxen lika stort varumärke som IKEA

Under tredje och sista dagen lyftes aktuella arbeten från respektive land. Finland berättade om reformeringen av markanvändnings- och bygglagen och Norge om kommunal planering av kust- och havsområden. En stor fråga då den norska regeringen satt målet att den norska laxen ska bli ett lika stort varumärke som IKEA. Norge har därför uppdaterat sin havsstrategi ”Blå möjligheter”. En viktigt del i strategin är att väga in frågor kring miljö och teknologi. Strategin har till syfte att ge kommunerna bättre möjligheter för att planlägga i kust- och havsområden och stärka det kommunala självstyret och kommunernas handlingsutrymme i frågan. Ett annat syfte är att synliggöra reglerna för plan- och bygglagen och uppdatera regelverket. Det är flera regelverk som möts och kommunen har inte automatiskt möjlighet att hantera alla.  Från Sveriges sida lyfte vi arbetet inom arkitekturuppdraget.

Vy över landskap på Island.

Under mötet besöktes också Sólheimar Eco-village, Friðheimar tomatodling samt Tingvalla där vi fick ta del av Islands magnifika landskap.

/Caroline Stigsdotter
Expert strategisk planering

1

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *