Arkitektur

Utemiljö framför skolbyggnader.

Kristofferskolan: Byggnader med olika utformning för varje årskull. Fotograf: Gunilla Fagerström/Boverket

Så spännande skolor det finns!

Inom ramen för arbetet med vägledning om skolors och förskolors fysiska miljöer arbetar vi med en exempelsamling på 10 skolor som vi kan lära av. Förra bloggen handlade om hur en fysisk miljö kan se ut som stödjer pedagogiken. Dagens fråga är hur behåller vi förväntan och glädje över att gå till skolan och hur bidrar den fysiska miljön?

Jag tänker på Herman som utbrast kvällen innan han skulle gå till skolan: Imorgon börjar livet! Eller på Albin som jublade över att få börja på avdelningen på förskolan för de större barnen. Eller på Sonia som var så glad över första boken hon lånat på skolans bibliotek.

Att se fram emot nya utmaningar

Det finns skolor som är traditionella med klassrum med korridor utanför för ytterplagg och skåp. Det kan vara så att här går eleverna i flera år i samma klassrum. Ett annat sätt är att göra som Waldorfskolan Kristofferskolan i Bromma: elever flyttas varje år till byggnad eller klassrum anpassat till den åldern. Det blir nya utmaningar i ny miljö. Reggio Emilia pedagogiken erbjuder alltid  utmaningar: hemvisten anpassas till den ålder barnet har. En ny miljö att upptäcka varje gång barnet flyttas till ny hemvist: trappa, ramper mm är anpassat till åldern barnen har. Utomhus utformas gården på enligt samma principer. Barn vill utmanas säger pedagogen på förskolan.

Barn som klättrar på stenblock utanför skola

Kristofferskolans stora stenblock utmanar barnen: Vågar vi klättra upp?
Fotograf: Boverket/Lena Jungmark

Ge möjligheter

Det är viktigt att erbjuda elever möjligheter som många elever ser fram emot när de kommer till skolan. En idrottshall är det många barn som ser fram emot: att kunna testa sin kropp, leka, spela. Det bemannade biblioteket ger inblick i andra världar. En loungeyta utanför klassrummet kan erbjuda soffor och krypin så elev kan dra sig undan och pausa eller studera. Det finns skolor som inte kan erbjuda detta idag: idrottshall finns inte, utanför klassrummet finns bara möjlighet att förvara kläder och dylikt, biblioteket kan vara låst för barnen.

Interiör från skolbibliotek

Bibliotek. Landamäreskolan, Göteborg
Fotograf: Gunilla Fagerström

Trivsamma skolan

En del skolor vi besökt har känns som kontor eller industrilokaler med kala korridorer belysta med lysrörsbelysning och en ofta bullrig miljö. Skolgården är torftig eller består huvudsakligen av lekredskap som är inköpta och inte alltid kan utvecklas eller varieras. De skolor som har en hemlik miljö uppskattas mycket av personal och elever visar det sig när vi frågar. Det hemlika kan bestå i en välkomnande och trygg entré, ytterskor som lämnas vid ingången, ett fik som luktar nybakat bröd och ger möjlighet till frukost. Det blir hemlikt med gardiner och textilier på golv och möbler. Uppsatta elevarbeten ger en känsla av tillhörighet och ägandeskap. Belysningen anpassas till verksamheten och kan dimmas eller riktas. Där skolan har satsat på akustiken upplevs skolan ofta som lugn. Soffor uppskattade barnen mycket på Brogårdaskolan: de låg och läste, studerade i grupp eller satt och diskuterade här. En bra kontakt med utemiljön via fönster eller dörrar direkt ut från klassrummet tillför viktiga värden för trivseln förutsatt att det är en utemiljö med positiva värden såsom vegetation.

Skolbarn i gradäng

Det är trivsamt att använda gradängen tycker barnen på Landamäreskolan. Redovisningar syns bra.
Fotograf: Åke E:son Lindman

 

En skola som ger utmaningar, möjligheter och är trivsam- kan detta vara receptet på en skola vi alla längtar till?

 

Gunilla Fagerström
Arkitekt, Utveckla skolors och förskolors miljöer

Läs mer om Boverkets arbete med skolmiljöer på Boverkets webbplats.

 

 

 

 

 

 

2

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *