Arkitektur

Personer på en scen.

UrbanHIST en viktig backspegel i jakten på framtida lösningar

Under hela 20th Century, utgjorde stadsplanering ett viktigt verktyg för att forma det nya moderna samhället och stödja en positiv social utveckling. Detta gäller Europa mer än i någon annan kontinent. Stadsplaneringen bidrog i hög grad till framväxten av välfärdsstaten, starka ekonomier och en relativt balanserad stadsstruktur. Med socialismens kollaps i 1990, och den ökande betydelsen av EU, slutade 20-talet med en mångfacetterad konvergens när det gäller genomförandet av stadsplaneringen som verktyg för samhällsförändringar.

 

Bred palett av kunskapsområden

UrbanHist är ett mångårigt och tvärvetenskapligt forsknings-och utbildningsprogram, finansierat av EU´s stora forskningsprogram Horizon 2020. Projektet syftar till att utveckla och hållbart främja en gemensam förståelse av historien om stadsplanering i 20-talet ur ett europeiskt perspektiv. 15 forskare har att arbetat inom 8 tematiska områden.

Tvärvetenskaplig samverkan i fokus

Boverket har tillsammans med ArkDes varit nationella partnerorganisationer/ myndigheter och jag har fått den stora äran att vara Boverkets kontaktperson i projektet. ​Forskningsprogrammet har drivits av ett konsortium av universitet i samarbete med institutioner och företag verksamma inom områdena planering, stadsplanering, arkitektur, ledning, historia där Bauhaus-Universität Weimar (Tyskland), Blekinge tekniska högskola (Sverige), Universidad de Valladolid (Spanien) och Univerzita Pavla Jozefa Šafárika mot Košiciach (Slovakien) har ingått.

Panelsamtal och inspirationsföreläsningar

En slutkonferens inom UrbanHIST hölls i Stockholm 21-23 oktober med ett smörgåsbord av intressanta studier och forskningsresultat inom områden som – Bratislava den oplanerade staden, Industriellt byggande i östeuropeiska städer, Boende bakom statlig kontroll, Naturen i staden, social housing i en diktatur och Idealplaner på gott och ont.

Personer på en scen.

Jag deltog bland annat i ett panelsamtal på temat ”Gaps i Sustainable Urban Research på ArkDes där Kieran Long och Linda Kummel –ArkDes, Lars Marcus-Chalmers, Ann Legeby-KTH deltog. Panel-samtalet modererades av Per Haupt från BTH. Vi diskuterade bland annat vilka de viktigaste framtida forskningsbehoven är för hållbar stadsutveckling. Det finns ett stort behov av forskning som ger en helhetssyn på vad hållbar stadsutveckling är, men som också problematiserar begreppet hållbarhet; forskning som kan göra synliga hierarkier och maktförhållanden mellan ekonomisk, ekologisk, social och kulturell hållbarhet samt mellan stads-och landsbygdsområden. Kärnan i detta är relationen mellan forskning och praktik. Traditionellt har det förekommit luckor mellan forskning och praktik, på grund av svårigheter i kommunikationen mellan de två delarna, begränsad finansiering och svagt offentligt och politiskt stöd. Samtalet visade att det också finns ett stort behov av ”bas-urban-forskning” samt en ökad kunskap generellt kring stadsbyggandets A-B-C.

Jag kan konstatera att vi har otroligt mycket att lära av historien. Det handlar om gedigen beprövad kunskap som gör att vi slipper göra om misstag eller uppfinna redan uppfunna hjul eller som den genomkloke Tage Danielsson uttryckte det:
”Den som inte vågar se bakåt när han ska fram borde se upp”

0

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *