Arkitektur

Smått, tätt och trångt

2017 var det så kallade rekordåret då 14546 bygglov för lägenheter beslutades i Stockholms län. Det har inte planerats så mycket bostäder sedan miljonprogrammets dagar för 40 år sedan. Men frågan är vilka gestaltade livsmiljöer och arkitektoniska värden som skapades.

Bild på rapporten Survey of the Swedish Apartment

Rapporten Survey of The Swedish Apartment hittar du på slutet av denna blogg.

Arkitektkontoret Secretary har med stöd av bland annat Grön boStad Stockholm på KTH och Riksbyggens jubileumsfond – Den goda staden, genomfört en tvåårig forskningsstudie som omfattar en analys av samtliga bygglov i flerfamiljshus i Stockholms län under rekordåret 2017. Resultatet är i många fall nedslående. 64 procent av lägenhetsbeståndet består av 1:or och 2:or med mycket suboptimerade ytor där många planlösningar är dåligt genomarbetade och dysfunktionella. Det handlar bland annat om dåliga ljusförhållanden, kök som tenderar att glida ut i hallen och sovplatser med avsaknad av tydlig avskärmning. Lägg därtill att det även i många fall är trångt utomhus, mellan husen. Hur kunde det bli så här?

Forskning om den goda bostaden är eftersatt
Sverige har gjort den största bostadssatsningen på nära tre decennier. Ändå är det få  som forskar om bostäder. Det visar Sveriges arkitekters kartläggning av den externt finansierade arkitekturforskningen från 2018. Dagens situation hänger också samman med att Statens institut för bostadsforskning, som grundats 1960, lades ner 1994. Vid den tidpunkten pausades också stora delar av planerings- och byggaktiviteten i Sverige i takt med konjunkturnedgången. Visserligen kom Institutet för bostadsforskning vid Uppsala universitet att överta delar av uppdraget senare, men den tidigare kopplingen mellan de statliga lånereglerna, bostadsbyggandet och bostadsforskningen försvann.

Innovation och kraftsamling
Det finns hopp och ljus i tunneln. Sedan 2017 finns Centrum för boendets arkitektur på Chalmers. Enligt Ola Nylander som är professor i arkitektur och leder centret har Sverige tappat sin internationella ställning inom bostadsarkitekturen, delvis för att man i allt större utsträckning vänt blicken mot marknaden och bort från de boende.
– På 1950-talet var svensk bostadsarkitektur i topp internationellt, nu är den långt därifrån. För att komma dit igen måste vi ha mycket mer kunskap om vad de boende tycker om sina bostäder, det är något som saknas nästan helt idag, menar Ola Nylander.

Socialt förenande arkitektur
Mycket av det som byggs i dag är traditionellt och konservativt. Arkitekturen präglar inte tillräckligt tydligt nutidens behov av de nya boendeformer som samhällsförändringarna har genererat. Det finns en uppenbar risk att vi manifesterar bilden av ”världens mest ensamma land” (Se Social Academy) genom att fokusera byggandet på smålägenheter istället för att utveckla nya innovativa bostadskoncept med höga sociala värden. Hus som förenar och berikar.

Ladda hem hela rapporten på Secretary Office for Architecture.

 

Patrik Faming
Projektledare Arkitekturuppdraget och ordförande för Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för Hållbara städer

3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *