Arkitektur

Renovering av balkong

Exempel på åtgärd i en modern byggnads balkong. Foto: Franz Feldmanis

Skyddas moderna byggnader i PBL?

Ibland hör jag påstående om att moderna byggnader inte skyddas i plan- och bygglagen mot förändringar som är ovarsamma. Med några exempel på avgörande från Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, vill jag visa att påståendet inte stämmer.

Det första exemplet gäller en ägare av en enfamiljsvilla i ett område med homogent utformade villor från 1960-/70-talet som ansökte om bygglov för att byta befintliga svarta takpannorna på huvudbyggnaden till röda och måla fasaderna på huvudbyggnaden och garaget vita. Huvudbyggnadens fasadtegel var gult och garagets fasad mörkbrunt. I domen konstaterades det att åtgärderna väsentligt skulle ändra byggnadernas och områdets karaktär varför de krävde bygglov. Enligt domen ska ”väsentligheten” bedömas i förhållande till byggnadens utseende och inte till ändringarna i sig. Vid prövningen om bygglovet kunde beviljas konstaterades det i domen att åtgärderna innebar stora förändringar i ett enhetligt område, varför de var olämpliga på grund av intresset av en god helhetsverkan. (MÖD 2017-03-07 mål nr 9288-16)

Inglasning av balkong
I det andra exemplet prövade Mark- och miljööverdomstolen en ansökan om bygglov för inglasning av en balkong på ett flerbostadshus uppfört i mitten av 80-talet. Byggnadsnämnden hade 1991 beslutat om att generellt tillåta inglasning av balkonger om det ovanför balkonggolvet fanns ett skärmtak. Enlig domen ansåg nämnden att en inglasning, såsom i aktuellt bygglovsärende, av en balkong under ett lutande takutsprång var en ovarsam åtgärd. Det lutande takutsprånget bedömdes av nämnden vara ett betydelsebärande karaktärsdrag för byggnaden i sig liksom för hela området. Enligt domen så skulle sökt inglasning innebära en påverkan på byggnadens karaktärsdrag på ett sätt som inglasning i andra lägen inte orsakar. Domstolen delade nämndens bedömning att en inglasning enligt ansökan skulle strida mot bestämmelser i 2 kap. 6 § och 8 kap. 17 § plan- och bygglagen (2010:900). (MÖD 2016-04-01 mål nr 7494-15). I domen har nämnden givit en målande beskrivning av arkitekturen för ett område med flerbostadshus som ligger inom Nationalstadsparken.

Fönster utan spröjs
Det tredje exemplet gäller en ansökan om bygglov för att ersätta spröjsade fönster med fönster utan spröjs på ett enbostadshus/gatuhus som uppfördes i mitten av 70-talet i en av södra Sveriges kuststäder. I domen anförs att kommunen genom en varsamhetsbestämmelse i gällande detaljplan har visat på sin ambition att ta tillvara kulturvärdena i området. Vidare noteras att aktuell byggnad låg i ett kvarter med en blandning av äldre och modernare byggnader där de moderna var anpassade till en äldre byggnadstradition. Att genomföra den sökta åtgärden bedömdes av domstolen inte vara en varsam ändring av byggnadens med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag. Kommunens beslut att inte bevilja bygglov för byte av fönster ändrades inte. (MÖD 2015-06-08 mål nr P 169-15) Mark- och miljööverdomstolen har i domen utgått ifrån den befintliga byggnadens karaktärsdrag och inte vad som kan anses vara tidstypiskt för ett enbostadshus som uppfördes i mitten av 70-talet. Kommunen argumenterade för att enbostadshuset när det uppfördes hade anpassats till den äldre bebyggelsen genom bland annat en viss typ av fönster med spröjs. Enligt kommunen skulle denna anpassning gå förlorad om befintliga fönster med spröjs skulle ersättas med fönster utan spröjs.

Länktips:

Rättsfall och kulturvärden på PBL kunskapsbanken

Utformningskravet god form-, färg- och materialverkan PBL kunskapsbanken

Lars Lennwall, jurist arkitekturuppdraget.

 

3

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *