Arkitektur

Motorväg i Los Angeles

Los Angeles motorvägssystem under Covid-19-karantänen, bildkälla: The Guardian

Post-Corona möjligheternas tid

Vi lever i en märklig tid där vi blir smärtsamt påminda om vår förgänglighet.
…men när den första vågen av oro lagt sig, framträder andra sidor av pandemin. Hur förändrar det tomma stadsrummet vårt förhållande till det offentliga rummet och staden? Hur kommer staden uppfattas och upplevas för de människor som inte har möjlighet att stanna hemma? Skärpta krav på social distansering innebär att kollektivtrafiken måste förändras på många håll, både i Sverige och i världen. När den svenska kollektivtrafiken blir alltmer otillgänglig för resenärer, har cykeln fått en allt viktigare roll som transportmedel.

Förändrade transportvanor i Coronas spår

I den amerikanska online-tidningen Citylab har journalisten Laura Bliss med data från bland annat amerikanska National Association of Transportation Officials (NATCO) kartlagt effekterna av Covid-19 på urban kollektivtrafik, både i USA och globalt. Bliss noterar en rad förändringar av vardagstransporten i några av världens största städer: I Los Angeles och Detroit är avgiften för bussresor avskaffad, i London och Glasgow är lånecykelsystemet tillfälligtvis gratis, och i Berlin, Mexico City, och Bogotá har tidigare körfält för bilister omvandlats till stråk för cyklar och fotgängare, allt detta i syfte att minska risken för smittspridning under transport till och från arbete för de som inte kan jobba på distans. Bliss lyfter också möjligheterna för en mer hållbar stadsplanering på längre sikt.

Coronapandemin får konsekvenser för stadsbyggandet
Jag tror vi får omvärdera hela den urbana livsstilen där vi bor allt tätare.
Landsbygden som resurs blir allt viktigare i det framtida hållbara samhället. Kanske får vi ett ”Gröna vågen 2.0” där vi vill bo nära naturen, men också nära urbana sammanhang. Vi kommer värdera naturen som en resurs i vår livsmiljö där egen odling, närproducerat och ökad livsstilskvalitet också ger också miljövinster.

Jag tror att vi får se en mottrend mot Globalisering där vi kommer att resa mindre och på nya sätt. Vi kanske inte behöver bygga så mycket nya bostäder när fler företag ser över sina lokalbehov och kostnader. Centrala kontorslokaler omvandlas till mer flexibla bostäder och ytor där användning av möteslokaler blir mer optimerad.
Vi behöver bli bättre på att ta tillvara platsers unika förutsättningar och kvaliteter för att kunna utveckla hållbara samhällsstrukturer. Detta ”Genius Loci” myntades redan av Romarna och har utvecklats vidare av arkitekter och planerare, men hur duktiga är vi på att ta tillvara varje plats unika förutsättningar och omvandla teoretiska modeller till praktisk verklighet?

Jag tror att många av lösningarna mot det hållbara samhället ”på riktigt” finns i backspegeln och inte i kristallkulan. Trädgårdsstäderna – gröna, mänskliga städer och samhällen med höga arkitekturvärden och stadsbyggnadskvaliteter i hela skalan är exempel på ett robust stadsbyggande som är tidlöst och hållbart.

7

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *