Arkitektur

Bild på Pär Lagerkvistskolan.

Pär Lagerqvistskolan i Växjö är en nybyggd förskola och skola för åk F-9 med plats för över 200 barn i förskola och 800 elever i grundskolan. Skolan är fint placerad i landskapet med olika entréer för förskola, låg-, mellan- respektive högstadium. Foto: Mauren Smith, Boverket.

Storleken har betydelse

Skolan har en viktig roll i samhällsbyggandet, som ett nav, en livsmiljö och en mötesplats i det lokala samhället. En trend inom utvecklingen av skolor och förskolor är att dessa enheter blir allt större med fler barn och elever. Större enheter har flera fördelar, men för planering och gestaltning av skolmiljöer finns det även flera utmaningar kopplade till just storleken.

 

Skolor och förskolor blir allt större

Många kommuner står inför att bygga många nya skolor och förskolor, och trenden mot större enheter är tydlig. Om kommunerna tidigare planerade för förskolor med 2-4 avdelningar planerar de idag för 8-10 avdelningar. Större städer planerar för grundskolor för inte färre än 800 elever. Mindre skolor läggs ned och befintliga skolor byggs ut för att rymma fler elever.

 

Ökad effektivitet och bättre service med större enheter

Bilden visar Kungsholmens grundskola i Stockholm.

Kungsholmens grundskola i Stockholm är en befintlig skola byggd 1947 som år 2016 fick en modern tillbyggnad med hemvister i fem våningar och en stor gymnastikhall under mark. Tidigare hade skolan 500 elever. Idag har skolan 940 elever i åk F-6. Skolgården på Kungsholmens grundskola är mycket liten i förhållande till hur många barn som ska nyttja den. Rasterna schemaläggs så att inte alla elever är ute samtidigt. Foto: Suzanne de Laval.

Orsakerna till denna trend är flera. Det finns samordnings-vinster med större enheter, exempelvis att fler kan dela på gemensamma ytor som matsal, specialsalar och idrottssal. Det kan underlätta mobilisering av personal inom verksamheten till exempel vid sjukdom eller för att kunna hålla öppet tidigt och stänga sent. Det kan också handla om kompetensförsörjning och konkurrenskraft där det är lättare att rekrytera och behålla kompetens på större skolor och därmed säkra kvaliteten i verksamheten och skolans attraktivitet.

 

Utmaningar ur ett planerings- och gestaltningsperspektiv

Ur ett planerings- och gestaltningsperspektiv kan enheternas storlek istället vara en utmaning. Större enheter kan till exempel vara mer komplicerade att lokalisera och integrera i den byggda miljön, framförallt i större städer där det är ont om ledig mark. De stora enheterna skapar ofta stora kvarter som blir till barriärer i stadsväven. De genererar även lätt storskaliga byggnader, som kräver extra omsorgsfull gestaltning för att skapa miljöer som främjar trygghet, trivsel och inlärning.

 

En annan aspekt är den trafik som genereras av större enheter. Större skolor och förskolor kan innebära längre avstånd mellan hem och skola, vilket minskar möjligheten att gå och cykla. Med längre avstånd kanske fler föräldrar väljer att skjutsa sina barn, vilket skapar både utsläpp och trafiksäkerhetsproblem runt skolan vid hämtning och lämning. Det gör även att barn och ungas möjlighet att röra sig självständigt i sin närmiljö minskar.

 

Utemiljön en särskilt stor utmaning

En särskild utmaning med större enheter i allt tätare städer är att tillgodose barns och ungas behov av en rymlig utemiljö. Forskning visar att storleken på utemiljöer har stor betydelse för barn och ungas välbefinnande och utveckling. Det finns inget linjärt samband mellan storleken på gården och kvaliteterna på den. Men om gården är för liten är det svårt att få upp farten, kunna klättra, springa, balansera och på andra sätt pröva sin kropp. Det är också svårt att få till ett socialt samspel mellan barnen. Miljön erbjuder helt enkelt inte tillräckligt mycket möjligheter till lek och rörelse.

 

Skolmiljöer är en viktig planeringsfråga

Skolor och förskolor är en viktig och komplex fråga för samhällsplaneringen. Lokalisering och placering behöver hanteras utifrån flera parametrar, och en samlad bedömning behöver göras tidigt i samhällsbyggnadsprocessen. Inte minst nu när trenden mot allt större enheter är tydlig.

Boverket arbetar just nu intensivt med att ta fram vägledning för skolors och förskolors fysiska miljöer. Vägledningen kommer att publiceras under hösten 2020.

 

Fakta om friytor vid skolor och förskolor

Plan- och bygglagen säger att det ska finnas en tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse vid skola och förskola. Boverket har tagit fram allmänna råd för vilka kvaliteter som behöver finnas på en skolgård eller en förskolegård. Boverket har inga riktlinjer, men för att klara lagkraven i PBL behöver kommunen ta fram egna riktlinjer. Exempel på dimensionerande mått som flera kommuner använder sig av och som vi vet ger rymliga och bra utemiljöer är 40 kvm per barn i förskola och 30 kvm per barn i grundskola. Det forskningen visar är att om den totala ytan oavsett antal barn är mindre än 3000 kvm så är det svårt att få plats med alla kvaliteter.

Läs mer om uppdraget på Boverkets webbsidor om Arkitektur och gestaltad livsmiljö!

 

 

1

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *